SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
god ibl. äv. vard. 3go3go adjektiv gott, komp. ~are el. bättre [bät´-], superl. ~ast el. bäst, i ett stelnat uttryck används godan 1vanligen med komp.bättre som har (ett över­skott av) de nöd­vändiga egenskaperna för att fungera tillfreds­ställande i visst samman­hang; om person admin.psykol.JFRcohyponym1bra 1cohyponymfin 1cohyponymskicklig en god hustruen god berättareen gammal god vänäv. om handling el. före­teelsevara i god formha ett gott minnegoda nyheterhon gav honom ett gott rådäv. med ton­vikt på hög social ställning el. värdighet (och i en ibl. iron. artighets­fras)han är av god familjhon var ett gott partihan håller sig för god att an­lita svart arbets­kraftMin gode man!äv. försvagat som ut­tryck för rent konstaterande (i neutrum­formen)Jaså, han kommer inte? Gott, då får vi klara oss utan honomibl. substantiverathon ville bara göra gotthenne har jag bara hört gott omett resultat som lovar gott för fram­tidenalla goda ting är treseting 1 falla i god jordsejord 1 för gottför all­tidden svåra konsten att fimpa för gott god aftonseafton god dagsedag 1 god fortsättningsefortsättning god förlorareseförlorare god julsejul god kvällsekväll god middagsemiddag 1 god morgonsemorgon 1 god nattsenatt god tvåasetvåa gott nytt årseår gott slut!se1slut 1 gå i god för ngn/ngtgarantera på­litligheten hos ngn/ngthan har en borgens­man som går i god för lånet ha ett gott öga till ngn/ngtseöga 1 ha god hand med ngn/ngtsehand 1 hålla god min (i elakt spel)se1min i god trose1tro 1 i godan rose1ro liten men naggande godseliten 1 nu är goda råd dyrase1råd 1 på gott och ontinklusive alltdvs. både positiva och negativa inslagurspr. bibl.han beskriver sig som en väldigt emotionell människa – på gott och ont på mången god dagsedag 2 stå/komma på god fot med ngnse1fot 1 så god som någon som är (mycket) braatt åka Vasa­loppet är en ut­maning så god som någon sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Håkantorp, Västergötlandvanligen runform kuþan (ack.), fornsv. goþer; gemens. germ. ord, ev. urspr. ’passande’ 2sällan komp. och superl. ordentligt till­tagen admin.utstr.JFRcohyponymrejäl 1 en god bit längre bortjag har god lust att inte gå dithon vann med god marginaläv. i ut­tryck för ekonomisk ställningsom har stora till­gångar JFRcohyponym1likvid han är god för en halv miljonen god stundsestund ha det gott ställtha en bra ekonomisk situationsom sparsam höginkomst­tagare har hon det gott ställt i god tidsetid 1 vara på god vägseväg 2 sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelser3vanligen komp.godare väl­smakande kokk.godbitgodisen ut­sökt god rådjurs­sadelnu skulle det smaka gott med en kopp te (adv.)äv. bildligtan­genäm, skön det kändes gott med massage (adv.)god (att+V)(var finns) denna goda cigarr?secigarr sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråk4vanligen komp.bättre moraliskt högt­stående i tanke och handling; om person admin.psykol.MOTSATSantonymond 1 JFRcohyponymgodhjärtad genomgodgudagodänglagodhon är en allt i­genom god människaäv. om handling e.d.goda gärningargoda före­satserden goda viljanhon har ett gott hjärtaäv. försvagat, spec.vanligen i nekande ut­tryck vänligt in­ställd om mamma får se det blir hon inte god på digspec. äv.vanligen i formengo till­talande ofta om rar el. söt person vard.ungarna är så goagod (mot/på ngn)en ann är så god som är annseann god manse1man 4 god som guldmycket godhan kan verka lite barsk men innerst inne är han god som guld lägga ett gott ord för ngnseord 2 var så godjag erbjuder dig/er ngtsom artighetsfrasta en kanel­bulle, var så god! var (så) god och ... jag ber dig/er att ...var så god och följ med här, så är det snart din tur! vara i gott sällskapsesällskap 1 vara lika goda kålsuparesekålsupare sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Håkantorp, Västergötland