SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
just adverb 1precis (denna eller detta) bland de o­lika möjligheterna för att spec. ut­peka viss före­teelse; ofta för att under­stryka överens­stämmelse med det förväntade, ibl. dock för att markera att ngt är o­väntat NollJFRcohyponym1preciscohyponymexaktcohyponymnättopp det råkade bli just den kvällen hon kom till­bakaman ska satsa ordentligt på just barn­tillsynendet var just här o­lyckan skeddehan är lek­man och just där­för är det lämpligt att han är med i gruppenäv. med ton­vikt på överens­stämmelse med det förväntade el. önskadedet var just vad jag ville höraMalgomaj är väl en sjö i Lapp­land? ― Just detibl. med bi­betydelse av avstånds­tagande från ut­pekandetvar­för ska just jag städa?ofta försvagat till en sorts utfyllnads­ord, särsk. i nekande samman­hangVad fick du? ― Just ingen­tingjag undrar just ...sedan 1622 (i nekande samman­hang)av lågty. just med samma betydelse; av fra. juste ’riktig’; jfr just 2 2vid tid­punkten all­deles före denna tid.JFRcohyponymnyss hon har just kommit hem från en utlands­resasedan 1737