SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kanis´ter substantiv ~n kanistrar kanistr·artyp av (bleck)ask för förvaring av mat­varor, tobak m.m. ngt åld.hush.äv. om an­dra kärl eller behållare för produkter av skilda slagsedan 1742av lat. canis´trum ’korg’; av grek. kan´astron ’av rör flätad korg’; jfr canasta, 1knaster