SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1klös substantiv ~et klös·et(imponerande) kraft eller (smittande) tempo t.ex. i en motor vard.NollJFRcohyponymriv en femhundrakubikare med klösen rock­orkester med klössedan 1960-talettill klösa
2klös substantiv ~en ~ar klös·enler­klump som keramiker placerar på drej­skivan matrl.sedan 1986ev. till klösa