SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
krabb`a substantiv ~n krabbor krabb·an(typ av) tiofotat kräft­djur som har bred, kort kropp och som ofta löper på tvären; vanligen havs­levande; särsk. om den stora, ätliga arten (krabb­taskan) zool.krabbfiskekrabbklokrabbstuvningkrabbtinakungskrabbaspindelkrabbastrandkrabbanyfiskad krabbasedan 1325Westgöta-Lagenfornsv. krabbe; till sv. dial. krabba ’krypa; kravla’; jfr kravla