SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lem´ substantiv ~men ~mar lemm·enut­skjutande, parvis före­kommande, rörlig kropps­del hos människan om armar och ben med.SYN.synonymextremitet bålen och lemmarnaruska på de domnande lemmarnaibl. äv. om an­dra kropps­delar, särsk. tungan och penismanslemliv och lemseliv 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. limber, lemmer; bildn. till samma ord­rot som 2led 2