SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
nog adverb 1i en ut­sträckning som mot­svarar behovet som fram­går av samman­hanget utstr.hon verkar aldrig få nogde är gamla nog att minnas Londonolympiaden 1948endast det bästa är gott nog för honomi kombination med ett före­gående adj. el. adverb ibl. med funktionen att bilda en sorts sats­adverbialglädjande nog kom han han kom, vilket var glädjande spec. i retoriska ut­tryck, i bryska till­sägelser m.m.Nog om detta. Nu tänkte jag gå över till ...det kan inte nog betonas att NN gjorde en strålande in­satsde slog ner honom, och inte nog med det, sedan sparkade de på honomnu får det vara nog!hälften vore nogsehälft nog såi ganska hög gradatt promenera varje dag kan vara nog så bra motion nära nogse1nära 2 tids nogsetid 1 vara sig själv nogse1själv 2 sedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. nogh, nok ’mycket, till­räckligt; ganska; visserligen; utan tvivel’ 2enligt vad man bör kunna tro NollJFRcohyponymtroligen han kommer nog snartdet går nog branylon­linan håller nog för på­frestningenäv. för att an­ge med­givandesom man bör kunna erkänna JFRcohyponymförvisso jag tror nog att hon kommernog förstår jag kritiken, men ...nog för att jag kan, men jag vill inteäv. i över­talande el. före­brående syfterimligtvis JFRcohyponymvisst 3 nog bör vi ha råd att ge ordentligt stöd till sjuka och handikappadenog verkar saken mer egendomlig än hon vill erkännanog kunde du ha ringt åt­minstonesedan ca 1452Nya eller Karls-KrönikanUttryck av typen konstigt nog, besynnerligt nog uppkom i början av 1800-talet och ersatte många äldre adverb på -vis, t.ex. besynnerligtvis. Det är inte helt lätt att se hur utvecklingen av uttrycket har gått till, men det är intressant att nog ungefär samtidigt förlorade sin gamla betydelse ’mycket’, utom möjligen i uttrycket nog .