SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1nys substantiv, ingen böjning komm.få nys om ngtfå en första kännedom om ngtvard.när han fick nys om att skolan behövde fler lärare ringde han direkt och sökte jobb sedan 1773till sv. dial. nysa ut ’ut­forska’; jfr no. nys, nysn, isl. njósn ’vink; under­rättelse’
2nys substantiv ~et nys·eti vissa ut­tryck dumheter vard.komm.det han säger är rena nysetsedan 1950till nysa