SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1o`beroende adjektiv, ingen böjning o|­be·ro·endesom inte är beroende (av ngn eller ngt) för sin före­komst, sitt handlande etc. admin.JFRcohyponymsjälvständig 1cohyponymautonom 1 hon var ekonomiskt oberoendehan ville vara oberoende av sina föräldrarresultaten bekräftades av an­dra, oberoende under­sökningaren oberoende kommission till­sattestidningen beskrevs som oberoende liberal (adv.)spec.politiskt själv­ständig landet blev oberoende 1957ibl. i mer el. mindre adverbiell an­vändninghan verkade beredd att köpa tavlan oberoende av prisetoberoende (av ngn/ngt)oberoende variabelse1variabel sedan 1802
2o`beroende substantiv ~t o|­be·ro·end·etdet att inte vara av­hängig av ngn eller ngt för sin existens, sitt handlande etc. psykol.samh.JFRcohyponymautonomi hävda sitt oberoenderätt till själv­bestämmande och nationellt oberoendeett oberoende (av ngn/ngt/SATS)sedan 1805