SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
punktering [puŋ(k)te´r-] substantiv ~en ~ar punkt·er·ing·en1det att sticka hål på ngt af.med.punktering av var­bölderäv. om resultatet, särsk. om hål på cykel- el. bil­däckpunkteringsfrihon fick punktering på bak­däcketpunktering (av ngt)sedan 19032det att markera med punkt(er) af.punktering (av ngt)sedan 1855