SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
rapportö´r substantiv ~en ~er rap·port·ör·enperson som lämnar rapporter komm.yrk.politiska rapportörerspec. i militära underrättelsesammanhanghan har varit rapportör åt Säposedan ca 1780av fra. rapporteur med samma betydelse; till rapportera