SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ras´ket substantiv, best. f. sing., neutr. rask·etutstr.hela rasketallt­ihopvard.; ibl. ngt ned­sätt.kvarteret hade stått o­bebott i nästan 20 år när kommunen beslöt att riva hela rasket sedan 1891till sv. dial. rask ’skräp; av­fall’