SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
smed substantiv ~en ~er smed·enperson som (yrkesmässigt) smider tekn.yrk.klensmedsilversmedvapensmedvara sin egen lyckas smedsjälv skapa sin lyckaoch framgång i livetsedan 1000-taletrunsten, Ovansjö, Gästrikland (Sveriges runinskrifter)runform smiþa (plur.), fornsv. smiþer, smedher; gemens. germ. ord; urspr. ur en ord­rot med bet. ’skära; hugga’