publicerad: 2021
spegla sig
speglade speglat
verb
spe`gla sig 
●
betrakta sin egen bild i en spegel
någon speglar sig (i något)
hon tog på sig den nya klänningen och speglade sig
○
äv. något utvidgat
han stannade till och speglade sig i ett skyltfönster
○
äv. bildligt
något speglar sig (i något)
månen speglade sig i isen; träden speglade sig i sjön
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska speghla sik
spegla sigspeglande, spegling
