SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vagabonde´ra verb ~de ~t vagabond·er·arleva som en vagabond psykol.i pres. part. ofta med konstruktionsväxlingett vagabonderande livvagabonderasedan 1908Subst.:vbid1-385283vagabonderande, vbid2-385283vagabondering