publicerad: 2021  
vindicera vindicerade vindicerat
vind·ic·er·ar
verb
vindice´ra
1 något ålderdomligt göra anspråk något nytt el. något man tidigare inne­haft
vindikation
någon vindicerar något
belagt sedan 1633; via tyska av lat. vindica´re 'göra an­språk på; till­ägna sig'; jfr ur­sprung till revansch, vendetta
2 något ålderdomligt hävda
någon vindicerar något
vindicera en åsikt
belagt sedan 1682