SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ypp`a verb ~de ~t ypp·arge till känna ngt som normalt är fördolt ngt högt.komm.JFRcohyponymuppenbaracohyponymdelgecohyponymröja 1 yppa en hemlighetyppa sanningenyppa ngt/SATS (för ngn)sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. yppa ’dra fram; kun­göra; yppa’; bildn. till upp Subst.:vbid1-398249yppande