SAOL

publicerad: 2015  
beräkna
be·­räkna verb ~de ~t göra ut­räkning avförut­se, planera
Finita former
beräknarpresens aktiv
beräknaspresens passiv
beräknadepreteritum aktiv
beräknadespreteritum passiv
beräknaimperativ aktiv
Infinita former
att beräknainfinitiv aktiv
att beräknasinfinitiv passiv
har/hade beräknatsupinum aktiv
har/hade beräknatssupinum passiv
Presens particip
beräknande
Perfekt particip
en beräknad + substantiv
ett beräknat + substantiv
den/det/de beräknade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
beräkna beräknade beräknat
verb
berä´kna
1 göra en beräkning av något
någon beräknar något (till tal)
beräkna triangelns yta; årsnederbörden beräknas till 850 mm
ibland med bi­betydelse av planering vanligen perfekt particip
sjuk­huset är beräknat för 1 000 patienter
belagt sedan 1544; till räkna
2 försöka bestämma följderna av handling, ut­veckling etc.
någon beräknar något/sats
någon beräknar något
någon beräknar sats
det gick som hon hade beräknat; en väl beräknad plan
äv. förut­se, bedöma
planet beräknas landa om 10 minuter; beräknad ankomst­tid 10.20
belagt sedan 1828
beräknaberäknande, beräkning

SAOB

publicerad: 1904  
BERÄKNA berä4kna, i Sveal. äfv. 032 (berä´kna Weste; ber`äkna Almqvist), v. -ade; se för öfr. RÄKNA. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE.
Etymologi
[liksom d. beregne sannol. af ett mnt. ord motsv. holl. berekenen, nt. beräknen, t. berechnen; se BE- o. RÄKNA]
1) i fråga om räkning i mer l. mindre eg. bet.
a) göra (ngt) till föremål för räkning, (gm räkning) bestämma l. fastställa (antalet l. storleken l. värdet af ngt), räkna, uträkna, öfverräkna, göra en kalkyl l. ett öfverslag öfver, på grund af räkning antaga, kalkylera; antaga ss. (i räkning o. d.) gällande l. ss. utgående (från l. till viss tid); evalvera; uppskatta; värdera. Man måste på förhand beräkna kostnaderna. Räntan beräknas efter 4 1/2 procent. Man beräknar vår förlust till 50 man. Beräkna (ngt) för högt l. för lågt. Beräkna såsom förlust l. vinst. Ungefärligen, approximativt, noggrant beräkna. (Borgensmännen skola) betale oss alt thet Sölff, guldt, och annet hwadt som mann kann till thet ytterste beräckne, att .. Christoffer Guldsmedt haffwer oss borte och iffrå tagit. G. I:s reg. 16: 218 (1544). At de alle ofwantalde sorter af Danskt .. Mynt icke öfwer denne giorde valvation emottaga eller beräkna låta. Stiernman Com. 3: 33 (1661). Huru många Swenska Mark emot en Lödig Mark warit beräknade. Agner Ört. 29 (1725). Vid all in- och utmätning (af säd) .. beräknas och lämnas 4 Kappor på hvarje Tunna. Bergmarck Räkneb. 5 (1755). (De fr. subsidierna komma) att beräknas ifrån första anledningen till fiendtligheter å preussiska sidan, till dess igenom fredsslutet Sverige blifvit aldeles förnögdt. Höpken 2: 324 (1756). Beräkna förändringen i volumen. Berzelius Kemi 2: 507 (1812). Famnmåttet beräknadt till sex fot eller fyra armmått. Carlstedt Herodot 1: 340 (1832). Jag beräknar att kunna bygga huset för 10,000 R:dr. Dalin (1850). Han beräknar 3000 R:dr i årlig inkomst. Därs. Huru man .. kan beräkna en cirkels area, då dess radie är känd. Björling Alg. 1: 166 (1861). (Skördebeloppet) Beräknadt i runda tal. Femårsber. 1856—60, smndrag 23 (1863). Man hade beräknat, att lifsmedlen skulle vara i 14 dagar. Cavallin (1875). Ett upplag af lifsmedel, .. beräknadt för 30 man och 100 dagar. Nordenskiöld Vega 1: 454 (1880). (En ekvation) hvaraf S kan beräknas. Engström Skeppsb. 142 (1889). Sättet för .. räntans beräknande. Fliesberg Handelsvet. 288 (1891). Den beräknade försäljningssumman. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 232 (1891). (Man) kunde .. på förhand någorlunda beräkna under huru många lektioner man skulle vara fri från alla frågor. De Geer Minnen 1: 21 (1892). Rösträtten skulle beräknas efter skatt, eller efter en graderad röstskala. Därs. 181. Rösterna skulle för alla beräknas lika. Därs. 235. (Valz) är i synnerhet känd som beräknare af kometbanor. NF 17: 229 (1892). För Sverige ha vi beräknat antalet gifte ... Detsamma utgjorde ... G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 18 (1894). Följande är hvad som beräknas hafva åtgått till tabernaklet. 2 Mos. 38: 21 (öfv. 1904). — i numera obr. förb. Kongl. Maijestets och Rijks Cancellariorum sluut, aff (dvs. från) hvad dag deras löön beräcknas skulle. Rudbeck Bref 1: 56 (1670).
b) upptaga l. medtaga (ngt) i en räkning, medräkna, in(be)räkna; räkna. Därvid har jag icke beräknat kostnaden för biljetten. Rydelius Förn. 102 (1720, 1737). Hafver fader eller moder gifvit åt sina barn något förut (dvs. före arfskiftet); är thet af värde, .. varde thet tå beräknadt. ÄB 12: 9 (Lag 1734). Personer, som icke ega att vid samma förrättningar (dvs. taxeringsförrättningar) beräkna rese- och traktamentsersättning. SFS 1902, nr 84, s. 20.(†) (Gr. o. lat. lånord) hwar ibland det ordet Kyrkia .. kan beräknas. Dijkman Ant. 17 (1703). När jag mig vnder then första sorten menniskior beräknar. Humbla 3 (1740). — särsk. i sht handel. o. kam. i förb. beräkna sig ngt, stundom beräkna sig ngt till godo, tillgodoräkna sig ngt, stundom beräkna ngn ngt (till godo), kreditera ngn för ngt. Stiernman Com. 4: 51 (1674). Skal sådant .. Cronan til godo beräknas. H. T. Scheffer Præs. i VetA 1753, s. 6. Det han förut betalt, kommer at beräknas honom. Sahlstedt (1773). Regl. ang. upbördsmän 11 aug. 1812, s. A 3 a. Han har beräknat .. sig till godo .. 50 fr(ancs) för blotta transporten. Westee (1842). (Kommissionären) har .. rättighet att beräkna sig en viss procent å försäljningssumman. Smedman Kont. 5: 10 (1872).
c) (†) öfverräkna, genomräkna, revidera. (Tolf utsedda) skola .. öfwerse och beräkna de 7. Mäns Räkenskaper, och hwar the them richtige befinna, qvittera. Stiernman Com. 1: 746 (1619).
2) oeg. i fråga om öfvervägande l. eftertanke o. d.
a) göra till föremål för noggrant öfvervägande (af alla faktorer l. eventualiteter o. d.), tänka ut l. öfvertänka (medlen l. sättet för utförandet af en handling), (på förhand) bestämma l. (i förväg) bedöma; afväga, afpassa, afmäta; äfv.: afse, åsyfta; stundom: förutse. På förhand beräkna alla möjligheter. Beräkna följderna. Hvarje gest, hvarje växling i minspel och tonfall är beräknad. Fryxell Ber. 3: 185 (1828). Ögonkasten äro .. beräknade. Rydqvist Resa 29 (1838). Man bör (vid åderlåtningar) alltid beräkna hugget så, att midten af såret blir i midten af åderns främre vägg. N. H. Lovén Anvisn. 38 (1838). Ett väl beräknadt företag. Dalin (1850). Politiska beräknare. Beskow Lefnadsm. 252 (1857). Dessa ansträngningar medförde beräknad verkan. Pallin Nya t. 240 (1878). Hammarsköld .. utgaf sina ”Kritiska bref rörande kanslirådet C. G. af Leopolds skrifter”, beräknade att i det närmaste tillintetgöra den åldrade skaldens litterära anseende. Ljunggren SAHist. 1: 279 (1886). — särsk. i förb. vara beräknad på, äfv. för, vara anlagd på, åsyfta, gå ut på, vara afsedd för. Företaget var från början beräknadt uteslutande på enskild vinst. Leopold 5: 111 (c. 1820). (Vissa repliker äro) något mycket beräknade på galleriet. C. A. Hagberg i SKN 1843, s. 261. Hvad Jesus der (dvs. vid inridandet i Jerusalem) gjorde, var beräknadt på att ses. Wikner Pred. 472 (1881). (Rossinis) operor voro blott beräknade för ögonblicket. NF 13: 1484 (1889). Tillgjord och beräknad på effekt. Modin Pascal 122 (1890; i fråga om framställningsform). De Geer Minnen 1: 6 (1892). jfr: (Den anda) som .. beräknar allt på lekamlig nytta eller njutning. Wallin Rel. 3: 25 (1831).
b) göra (sig) räkning på, påräkna; förvänta, vänta; förmoda, tro. Jag beräknade att få arbetet färdigt till jul. Ett beräknadt nöje. Medicinen gjorde beräknad verkan. Att hon dervid beräknade stöd af allmänna tänkesättet. Fryxell Ber. 10: 286 (1842). Fienden beräknade, att vi skulle passera vadet. Dalin (1850). Följden af hans gerning blef en helt annan, än han beräknat. Odhner Lärob. 52 (1869, 1886). Förstärkningar .. kunde beräknas från två sidor. Svedelius i SAH 54: 216 (1879).
c) taga med i räkningen, fästa afseende vid, betänka, besinna. Stödet var murket; det hade han icke beräknat. (Fienden) anföll oss i öppen front, utan att alls beräkna .. våra kanoner. Almqvist (1842). Han beräknade ej vanans makt. Cavallin (1875).