SAOL

publicerad: 2015  

liniment

lini·­ment [‑men´t] substantiv ~et; pl. ~ • flytande läke­medel som gnids in i huden

Singular
ett liniment	obestämd form
ett liniments	obestämd form genitiv
linimentet	bestämd form
linimentets	bestämd form genitiv
Plural
liniment	obestämd form
liniments	obestämd form genitiv
linimenten	bestämd form
linimentens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

liniment linimentet, plural liniment, bestämd plural linimenten

lini·ment·et

substantiv

linimen´t

● flytande läke­medel som gnids in i huden med smärtlindrande verkan

linimentflaska; kalkliniment; kamferliniment

svalkande liniment på sönder­bränd hud

belagt sedan 1782; av lat. linimen´tum 'ngt att smörja in', till lin´ere 'bestryka'

Till SO

SAOB

publicerad: 1940  

LINIMENT lin1imän4t l. li1-, n.; best. -et; pl. = l. -er.

Ordformer

(line- 1868. lini- 1782 osv. linie- 1876. Anm. Den senlat. formen linimentum förekommer hos BOlavi 188 a (1578))

Etymologi

[jfr t., eng. o. fr. liniment; av senlat. linimentum, till lat. linire, smörja, rotbesläktat med LERA, sbst.1, o. LIM, sbst.2]

farm. läkemedel (i allm. i form av en mer l. mindre tjockflytande vätska) som brukas, gm ingnidning av huden, ss. smärtstillande, hudretande l. antiseptiskt medel o. d. Martin Bensj. 162 (1782). Gentz Lindgren (1929). — jfr AMMONIAK-, KALK-, KAMFER-, KLOROFORM-, TERPENTIN-, TVÅL-LINIMENT.

Till SAOB