publicerad: 2009
TVÅL två4l, r. l. m. (G1R 29: 263 (1559) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter) n. (BtSödKultH 12: 13 (1591) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar (WoJ (1891) osv.) ((†) = TullbSthm 1534, s. 5 a (möjl. koll.), Aurivillius Gr. 42 (1684); -er NDA 1861, nr 152, s. 4 (: toilett-tvåler), GHT 1898, nr 122 A, s. 2 (: toilettetvåler)).
Ordformer
(tual- i ssg 1591 (: tualbothn). tuol 1535 (: tuole båtne(n))–1550. tvol (tw-) 1534 (: tvole karph)–1536. tvåel (tw-, -ll) 1534–1541 (: Rydtza Twåell). tvål (th-, tu-, tw-, -åhl, -åål, -ååll) 1541 osv. tvåll (tw-) 1556 (: ryssetvåll)–1612 (: Rystwåll). twoel 1534. twäl 1618)
Etymologi
[fsv. thval, m.? o. n.; jfr fd. tval, n., ä. d. tuol, toel, fvn. þuól, ack., got. þwahl, fht. dwahal, bad, dop, feng. ðwēal, m., n., tvätt, bad, tvål; avledn. av TVÅ, v.]
(parfymerat) rengöringsmedel (numera vanl. bestående av natriumsalter av högre fettsyror oftast i form av ett (hanterbart) stycke (äv. koll.) l. (med annan kemisk sammansättning) i flytande form) i sht avsett att användas l. använt (tillsammans med vatten) för personlig hygien; äv. (i form av flingor l. pulver o. d.) avsett osv. ss. tvättmedel för textilier; äv. i oeg. l. bildl. anv. (se särsk. c); äv. allmännare l. i utvidgad anv., om kemisk förening med samma l. liknande sammansättning utan tanke på rengöring, särsk. ss. läkemedel (se b). Tvätta sig med tvål och vatten. Räck mig tvålen. En sprucken gammal tvål. Behållaren för tvål är tom. 1 karp twoel. TullbSthm 1534, s. 5 a. Till Hans Kongl(ig) Höghetz Skiortors Twett .. 7 .. (marker) Twåhl. HovförtärSthm 1654, s. 159. At giöra Twål .. frestar man litet af samma slag (lut med smör) i en panna eller skopa, och slår ett skedblad swag Lut ibland, som kommer näst den starkaste, och salta litet uti, skiljes då Twålen ifrån Luten, och Twålen ligger ofwan uppå som en Ost, så är det lagom. Oec. 72 (1730). De lätta metallernas oxiders föreningar med fettarternas syror kallas tvåler i vidsträckt bemärkelse, och särskiljer man således en kalitvål, natrontvål, en baryt-, strontian-, kalk-, magnesia- och lerjordtvål. Keyser Kemien 3: 217 (1876). Tvål användes utom som toalettvål och till vanlig tvätt i stor myckenhet inom textilindustrien och i färgerier, dels till tvättning och dels som färgbadtillsats. Kjellin 1120 (1927). Tvålens rengörande verkan beror därpå, att dess vattenlösning förmår att emulgera fett och minskar adhesionen mellan smutsen och föremålet, mindre på tvålens basiska reaktion. Starck Kemi 254 (1931). Tvål, tandkräm och liknande kan ofta fås i mindre rese- eller provstorlekar. Staffansson Berger Hiking 51 (2006). — jfr ANSIKTS-, BAD-, FLÄCK-, GLYCERIN-, HAND-, HARTS-, KALK-, LYX-, MANDEL-, PALM-, POLER-, RAK-, ROSEN-, SALTSJÖ-, SILKES-, SILVER-, SMÅ-, STEARIN-, TAND-, TOALETT-, TRANSPARENT-, TVÄTT-TVÅL m. fl. — särsk.
a) (förr) i vissa uttr., i fråga om tillverkning l. tillverkningsort l. ursprung, särsk. en botten tvål, jfr BOTTEN I 1 p, marmorerad tvål, se MARMORERA c α, spansk tvål, se SPANSK 2 a τ, venedisk, venetiansk tvål, om tvål (av sådant slag) som tillverkades i Venedig (jfr FINISTVÅL). Xiiij båtner twåel. TullbSthm 1536, s. 73 a. Vore förthenschull gått, ath thu ville betencke then handell rätt och icke så köpe thenn rydske tvåll, ath ögenen ther medt bliffve uthtvettede. G1R 29: 263 (1559). Fenedisk tuål. TullbSthm 8 ⁄ 10 1560. Den erhållna tvålen, som får namn af Amerikansk tvål, har vacker gul färg och ej obehaglig lukt samt skall i synnerhet vara användbar till tvättning med salt vatten, likasom den i allmänhet tvättar väl och skummar mycket starkt. Almström KemTekn. 2: 64 (1845). — jfr BOTTEN-, MARSEILLE-, RIGA-, RYSS-TVÅL.
b) (förr) i fråga om (invärtes) användning ss. läkemedel; särsk. i uttr. medicinsk tvål, tvål (vanl. i pulverform) beredd av olivolja m. m. Om thet icke hielper, så kommer man naturen til vndsetning nedan til, medh itt stycke twål eller medh en clystering nedan til. Lemnius Pest. 14 (1572; uppl. 1917). Twål. Intages uti gröt, eller oblat, mot stenplåga och reningen, et lod eller mer hwar dag, sönderskafwen. Darelli Sockenapot. 103 (1760). Den medicinska tvålen är en tämligen gammal läkemedelsform. Ahlberg FarmT 242 (1899). Tvål användes dessutom invärtes såsom ett lindrigt laxerande ämne, förr allt emellanåt brukat vid gallstenssjukdomar. Gentz Lindgren 329 (1946). — jfr JALAPPA-, SALV-, SVAVEL-TVÅL m. fl.
c) (numera föga br.) i mer l. mindre bildl. anv., i vissa namn på växten bitterpilört vars växtsaft (utspädd med vatten) ansågs vara förskönande, dels ss. förled i ssgrna TVÅL-GRÄS (se d. o. 2 b), -NÄVA, dels ss. senare led i ssgrna BRUD-, JUNGFRU-TVÅL.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan möjl. äv. hänföras till tvåla): A: TVÅL-ART. (numera bl. tillf.) jfr art 8 o. -sort. Til fina tvålarter brukas mandel- eller bom-olja. Scheffer ChemFörel. 255 (1775). Almström KemTekn. 2: 59 (1845). —
-ARTAD, p. adj. tvålaktig; jfr arta, v. V 3. Berzelius Brev 9: 23 (1808). Svampens tvålartade bismak. Cortin SvampHb. 114 (1951). —
-AUTOMAT. behållare för flytande tvål. Sieverts tvålautomater användes för offentliga tvättrum samt badrum och kök i hemmen. SvByggKatal. 1955, s. 976. —
-BIT. mindre stycke tvål; förr särsk. (till b), i fråga om tvål för medicinsk anv. De som hafwa förstoppat lif, kunna hielpa sig til öpning med en twål- eller lius-bit, som göres hal med smör, och införes i ändetarmen hwarannan eller 3:dje dag. PH 6: 4851 (1758). —
-BLANDAD, p. adj. blandad med tvål. (Gardinerna) öfverhällas med kallt, tvålblandadt vatten. Montell Frun 145 (1898). —
-DEG. (förr) om degaktig mellanprodukt vid tillverkning av tvål. Åkerman KemTechn. 2: 90 (1832). Den olika färgade tvåldegen beredes hvar för sig, hvarefter deraf sammansättas kulor. AHB 55: 25 (1871). —
-ESSENS. (förr) jfr essens II o. -spiritus. Under namn af tvål-essence kommer i handel en lösning af tvål i så mycket sprit, att den håller sig flytande. Åkerman KemTechn. 2: 101 (1832). —
-FABRIK. jfr fabrik 4. Til en Tvål-Fabrique med 4 Kittlar, erfordras 5 Arbetare, och kan därvid årligen 800 til 1000 Pud hvit Tvål erhållas. VetAH 1788, s. 239. —
-FAGER. om person l. persons ansikte l. utseende: fager på ett oäkta l. kokett sätt, alltför fager, överdrivet välvårdad; numera stundom äv.: snygg; jfr -skön, -vacker o. snar-fager. Bra såg han ut, kanske en smula tvålfager med sitt skära och hvita ansikte, sina svarta vaxade mustascher och det oljigt vågiga håret. Lindqvist Stud. 25 (1906). Långt ifrån tvålfagert utseende med tjocka glasögon i ett blekt och något plufsigt ansikte. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 59 (1994). —
-FLICKA. (förr) flicka på raksalong med enklare sysslor ss. intvålning. Treflig Tvålflicka får plats på raksalong genast. DN 1896, nr 9520 B, s. 2. (I huset) fanns en raksalong där Greta Garbo var tvålflicka som ung. DN 11 ⁄ 1 1986, På stan s. 3. —
-FLINGA. i sht i pl., om tvättmedel i form av flingor av tvål; jfr flinga, sbst. 3. VaruhbTulltaxa 1: 188 (1931). Maskintvättningsförsök (är) utförda av Statens provningsanstalt vid en sjukhustvättinrättning .. Tvättmedlen utgjordes vid dessa försök av tvålflingor och soda. TT 1940, Allm. s. 366. —
-GRÄS. (†)
1) [växten har använts i stället för tvål (l. såpa)] växten Saponaria officinalis Lin., såpnejlika; jfr -ört. PH 11: 304 (1777). Björkman (1889).
2) växt hörande till släktet Persicaria (Lin.) Mill.
a) Polygonum lapathifolia (Lin.) Gray, pilört. Vanlig pilört .. Tvålgräs. Post Ogräsv. 76 (1891). Bolin Åkerogräs 134 (1926).
b) till c: P. hydropiper (Lin.) Spach, bitterpilört; jfr -näva. Skarpt Twål-gr(äs). PH 11: 297 (1777). BotN 1893, s. 18. —
-KAKA. tvål i form av en kaka (se kaka, sbst. 5). Det var ingen tvifvel mera. Molin hade (på lotteriet) vunnit en tvål-kaka. SthmFig. 1845, s. 12. —
-KARTONG. jfr kartong 2. Tvålkartong .. innehåller 3 olikfärgade tvålar med emblem. KatalÅhlénHolm 1907, s. 68. —
-KOKARE. (i sht förr) person som (yrkesmässigt) sysslar med tvålkokning; jfr -sjudare. UB 5: 271 (1874). NordYrkesklassif. 164 (1978). —
-KOKERI1004 l. 3~002. (förr) jfr kokeri b o. -sjuderi. At Inrikes Twål-Kokerierne .. måge niuta enahanda Exportations-Præmier för deras til Utrikes orter utskeppade Tilwerkningar. PH 9: 353 (1770). —
-KOKNING. kokning av tvål; jfr -sjudning. Egerin Kokb. 327 (1733). Af allahanda fett och talg, som ett hushåld kan ihopa samlas, kan man bruka til twål-kokning. Dahlman Reddej. 185 (1743). —
-KOPP. jfr kopp, sbst.1 1, o. -fat. Schulthess (1885). Färdighet i tvålkoppens och rakknifvens rät-ta handterande. Fries 2Linné 2: 166 (1903). Tvålkoppar af hvitt porslin. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 202. —
-KULA. kulformad tvål; jfr kula, sbst.3 1. Serenius Ooo 1 b (1734). Fina tvålkulor. Man blandar 3 skålp. parfymerad tvålmassa med 50 ort stärkelsemjöl. Sedan massan nära torkat, formar man deraf med handen kulor, och lägger sedan dessa i en rund form, hvari man kringsvänger dem tills de blifvit glatta. AHB 55: 19 (1871). —
(b) -LAVEMANG. (förr) Tvållavemang .. (dvs.) Lavemang, då venedisk tvål användes. Dalin (1855). Cannelin 924 (1939). —
-LIM. (†) genomskinlig massa bildad av lut o. talg vid tvålkokning. Man har .. en tjock, klar, efter afsvalning geléartad massa, s. k. tvållim, hvars framställning ofta kan fordra fyra, sex, åtta timmar, stundom ännu längre tid. UB 5: 271 (1874). Bolin OrgKem. 94 (1925). —
(b) -LINIMENT. (förr) liniment berett av tvål l. såpa o. kamfer som viktigaste ingredienser; jfr -spiritus. Berlin Farm. 2: 446 (1851). Tvålliniment. Berett enbart av kalilut, linolja och sprit jämte kamfer, rosmarinolja och vatten. SFS 1917, s. 2343. —
-LUT. (i fackspr.) jfr lut, sbst.2 1. Schultze Ordb. 2897 (c. 1755). För närvarande bereder man mer eller mindre på måfå av vatten, soda och tvål den för tvättning erforderliga tvålluten i själva tvättmaskinerna. TT 1940, Allm. s. 136. —
-LÖDDER. jfr lödder, sbst.1 (a), o. -skum. Somlige igen twätta honom (dvs. väv som skall blekas) i twål eller såp-lådder, dock hälst twållådder, hwarannan eller hwar tredie dag skiölja honom vti sjö- eller å-watn. Dahlman Reddej. 197 (1743). Rakborsten far öfver hakan och kinderna, den mjuka tvål-löddern värmer och smeker. Strindberg NRik. 76 (1882). —
-LÖSNING. (i sht i fackspr.) jfr lösning, sbst.2 4, o. -vatten. Almström KemTekn. 2: 570 (1845). De särskilt i tallveden i betydlig mängd förekommande harts- och fettsyrorna förekomma såsom tvållösningar i svartluten .. varur de efter hand utsaltas till ett på ytan flytande skum, som fått teknisk användning. HbSkogstekn. 169 (1922). I tvättstället monterad automat för tvållösning. TT 1940, Allm. s. 133. —
-MASSA. jfr massa, sbst.2 1 a. Till tvålmassans omrörande i lådorne fordras en järnkäpp af 2 alnars längd, hvilken i öfra ändan är dubbelt så tjock som i den nedra. VetAH 1798, s. 225. Tvålmassa, doftolja och färgpigment finns att köpa i hobbyaffärer. Expressen 18 ⁄ 10 2003, s. 16. —
-MASSAGE. massage varvid tvål gnids mot huden. Lindqvist BakMoln. 120 (1911). Han .. badade turk i Sturebadet, tog tvålmassage, tog manikyr, skötte sig minutiöst. Gustaf-Janson SommVind 300 (1970). —
-MÄSTARE. (förr) person som förestod l. hade överinseende över tvåltillverkningen på fabrik. Tvålmästare, med fullständig erfarenhet inom fabrikationen af tvål och tekniska fabrikater, kan få plats vid en äldre, väl renomerad fabrik. SD 1893, nr 15, s. 10. —
(c) -NÄVA. (†) växten Persicaria hydropiper (Lin.) Spach, bitterpilört; jfr -gräs 2 b. Liljeblad Fl. 145 (1792). Twål-Näfwa .. blandad med watten förtager den solbränna. Roselli SvÖrtb. 43 (1869). —
-OPERA. [efter amerik. eng. soap opera; i USA urspr. med reklaminslag för tvål o. tvättmedel] (radio- l.) TV-serie av sentimental l. melodramatisk karaktär, såpopera. Radiotjänsts små tvåloperor. Expressen 26 ⁄ 2 1949, s. 2. Vad är det som gör att en tvålopera som ”Rederiet” har följts under så lång tid av en så trogen publik? SDS 5 ⁄ 5 1996, s. A4. —
-PARTIKEL. jfr partikel 2. En vattenlösning av tvål eller såpa är ej en lösning i vanlig mening. Den består fastmer av ytterst små tvålpartiklar, uppslammade i vatten. Bolin OrgKem. 100 (1925). —
(b) -PILLER. (förr) piller innehållande tvål. Twål-piller med och utan aloes .. Desse piller brukas i gulsot, gikt, torrvärk. Darelli Sockenapot. 36 (1760). —
-PULVER. tvål i pulverform. Tvålpulver till tvättning. Almström KemTekn. 2: 67 (1845). Ett billigt .. (skurpulver) kan man bereda genom att blanda 1–2 delar tvålpulver med lika mycket kalcinerad soda och 10 delar kvartsmjöl. Bolin VFöda 402 (1934). —
(b) -ROT. (†) rot av växten Saponaria officinalis Lin. (använd ss. läkemedel). Blom Med. 86 (1801). Krook Handköpsben. 149 (1951). —
-RÖDLING. bot. svampen Entoloma rhodopolium (Fr.:Fr.) Kumm. (med lukt påminnande om tvål); jfr rödling 4. 2SvUppslB (1954). —
-SJUDARE. (förr) person som yrkesmässigt sjöd (se sjuda 5 e) tvål; jfr -kokare. BoupptSthm 4 ⁄ 12 1669, s. 1855. Redan på Karl den stores tid .. funnos särskilda yrkesmän, kallade tvålsjudare, saponarii. Gentz Lindgren 328 (1946). —
-SJUDERI1004 l. 3~002. anläggning för framställning av tvål; förr äv.: tvålsjudning; jfr -kokeri. Askan efter Twålsiuderier hålles mycket god både för åker och äng. Serenius EngÅkerm. 152 (1727). I samband med överflyttningen omdanades gamla tvålsjuderiet till laxrökeri. Helmfrid Holmen. 222 (1954). —
-SKUM. jfr skum, sbst.1 1 e, o. -lödder. Att med sin våta damast-handduk innerligen till- och aftvätta det alltförmycket raffinerade tvålskummet. Wadman RakknBr. 89 (1827). —
-SKÖN. (numera bl. tillf.) jfr -fager; äv. bildl. Den söta, bild- och tvålsköna flickan. SvD(A) 5 ⁄ 12 1925, HoH s. 3. Tvålskön dikt. Lodenius TidsgNidv. 140 (1928). —
-SKÄRARE. (förr) jfr skärare 1. Tvålskärare. Stadigvarande sysselsättning finnes för en ordentlig, rask och skicklig sådan. ST 1895, nr 1674 A, s. 6. —
-SMÄLTA. (förr) jfr smälta, sbst.1 2, o. -massa. Sedan tvålsmältan fullständigt avsatt sig borttages först det övre skumskiktet, varefter den fylles på träformar för att där stelna och uppskäres sedan i bitar, torkas och pressas. Kjellin 1119 (1927). —
(huvudmom. (b)) -SPIRITUS. (förr) lösning av tvål i sprit (vanl. med tillsats av eteriskt ämne); jfr -essens, -liniment. Weste (1807). Jag går nu med flanell och tvålspiritus kring strupen och har derigenom nästan öfvervunnit det onda (dvs. ”fluss”). Tegnér Brev 5: 177 (1829). Tvålspiritus till rakning. Almström KemTekn. 2: 68 (1845). —
-STEN. särsk. mineral. tvålaktigt mineral; äv. i individuell anv., om stycke av sådant mineral; jfr späck-, såp-sten. En liten figur i tvålsten. Schück VittA 2: 425 (i handl. fr. 1687; i individuell anv.). Åfwanpå bestodo bergen dels af en leraktig stenart, mörkgrå, uti sina lager, dels af kalksten, eller ock en mjuk oljaktig twålsten. Cook 2Resa 352 (1783). Tvål-sten .. är en sort jaspis, hvaraf den, som brukas till porcellains massor, fås vid Cap Lizard i Cornwallis i England, och den mjuke, som fås vid Reichenstein i Schlesien, brukas till fettfläckars uttagande af kläder. Synnerberg (1815). —
-STYCKE. (numera bl. mera tillf.) tvål(bit). BoupptSthm 16 ⁄ 5 1679, s. 589 b. På en af förste kammarjunkaren hållen emaljerad bricka låg ett välluktande tvålstycke, som denne frambar till konungen. Crusenstolpe Mor. 3: 87 (1841). —
-TILLVERKNING~020. tillverkning av tvål. VetAH 1788, s. 239. På 1600-talet var i England tvåltillverkningen betydande och översteg 3000 ton per år. Gentz Lindgren 328 (1946). —
-TVÄTT. tvätt l. tvättning med tvål. Wikforss 591 (1804). De gör oannonserade kontroller på hela personalen, tar bakterieprover från smycken och fingrar. Det sker före och efter tvåltvätt och användning av handsprit samt före och efter operation. DN 5 ⁄ 5 2003, s. A5. —
-TVÄTTMEDEL~020. tvättmedel baserat på tvål; motsatt: syntetiskt (se syntetisk 3) tvättmedel. Sonesson BöndB 1100 (1955). Jag använder tvåltvättmedel, som i mitt tycke är utmärkt att tvätta med och dessutom snällt mot våra vattendrag. SvD(A) 6 ⁄ 11 1968, s. 7. —
-ULL. stålull inmängd med tvål. Nyhet! .. tvålull i färdig kudde. Expressen 21 ⁄ 9 1962, s. 23. Tvålull. Behövs framför allt till ugn och spis, men fungerar på de flesta ytor. Expressen 19 ⁄ 12 2006, s. 29. —
-VACKER. (numera bl. mera tillf.) tvålfager. Oljetrycken från Neu-Ruppin med den tvålvackre grönklädde jägaren. Lindqvist Dagsl. 2: 77 (1900). Porträtt av filmstjärnor, den ena tvålvackrare än den andra. Lo-Johansson Kungsg. 308 (1935). —
-VATTEN. lösning av tvål o. vatten (för rengöring); förr särsk. (till b) om sådan lösning för medicinsk anv. Alm. 1729, s. 31. Gif Hästen Twål-watten, tilredt af hwit twål, om morgon och afton 2 qwarter warmt hwarje gång. Bruno Gumm. 148 (1762). Handskarna kramas i ett eller flera tvålvatten, tills de blivit rena. Varulex. Beklädn. 314 (1945). —
-ÖRT. (numera föga br.) växten Saponaria officinalis Lin., såpnejlika; jfr -gräs 1. Linc. Qqq 4 b (1640). Areschoug Fl. 252 (1881).
B (†): TVÅLE-BOTTEN, se A. —
-KARP l. -KARPA. (†) låda innehållande tvål; jfr karp, sbst.2 2. TullbSthm 1534, s. 6 a. Enn twåle karppa med små twål för 12 (mark). TullbSthm 25 ⁄ 8 1543.
Avledn.: TVÅLA, v., -ning.
1) gnida in l. bestryka (ngn l. ngt) med tvål(lödder); förr äv.: tvätta; ss. vbalsbst. äv. konkretare; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., om tvättlapp o. d.: som har tvål på l. är insmord med tvål; ss. senare led i ssgn för-tvåla äv. i fråga om att tvål bildas. Rengör med en tvålad, fuktig trasa. Kläden twålas med Twåål. Schroderus Comenius 581 (1639). Han afslutade nu tvålningen, hvarunder han stack borsten i munnen på mig bara två gånger. Nyblom Twain 1: 41 (1873). Barberarn tvättar och tvålar / sin kund i det fria. Heidenstam Vallf. 115 (1888). jfr o-tvålad.
2) i bildl. anv.: läxa upp (ngn) (jfr intvåla 2 a) l. lura (ngn) (jfr intvåla 2 b); numera bl. i den särsk. förb. tvåla till. Nog har iag blifwit twålat, sa den som såg gålen brinna för sig. Celsius Ordspr. 12: 610 (1714). Om denna tvålning endast utmärkt sig med qvickhet utan realitet, så hade qvickheten intet verkat. 2Saml. 4: 171 (1820). Man mig med list ej tvålar. Scholander 2: 236 (1867).
Särsk. förb.: tvåla in10 4. till tvåla 1: gnida in (ngn l. ngt) med tvål; särsk. i det refl. uttr. tvåla in sig; förr äv. (ngn gg) till tvåla 2: lura l. läxa upp (ngn). (Sv.) Tvåla in l. till någon, (t.) einen betrügen; äfven, einen heftig ausschelten. Heinrich (1814). Under badet tvålar man in sig och borstar eller piskar sig med löfruskor eller dylikt och tager sig då och då en öfversköljning. VerdS 111: 27 (1903). Jag .. svepte en handduk om hans hals och började tvåla in honom samt grep mig an med rakningen. Henning HbgMinn. 2: 104 (1953). jfr intvåla.
tvåla till10 4. särsk. till tvåla 2: (handgripligen) gå illa åt l. läxa upp (ngn); jfr betvåla. 2Saml. 2: 78 (c. 1700). Att det inte var värdt att mucka mot Maja, för hon tvålade till hvem som helst. Janson Gast. 146 (1902). Öster tvålade i går till Malmö FF med 8–0. SDS 17 ⁄ 7 1994, s. C7. Några frågor handlade om EMU, skatterna och försvaret, och då tog moderatledaren chansen att tvåla till regeringen. DN 13 ⁄ 6 1999, s. A9. jfr tilltvåla. Ssgr, se tvål ssgr. —
TVÅLAKTIG, adj. som liknar l. påminner om tvål (till smak l. konsistens); jfr tvål-artad. Kännes vid anrörandet fet och hal eller liksom tvålaktig. VetAH 1746, s. 22. Lösningarna, som kallas natronlut och kalilut .. ha tvålaktig smak och blåfärga röd lackmus. Moll KemiRealg. 1: 94 (1914). —
TVÅLIG, adj. som är insmord med l. full av tvål; äv.: som kännetecknar tvål. Tvålig om händerna. Lind 1: 1413 (1749). Vi gillar också den fräscht tvåliga doften. FeminaMånMag. 2003, nr 4, s. 158.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content