SAOL

publicerad: 2015  
varva
varva verb ~de ~t 1 lägga i varv på varv; om­växla2 vid tävling: springa el. köra förbi och få ett varvs för­språng
Finita former
varvarpresens aktiv
varvaspresens passiv
varvadepreteritum aktiv
varvadespreteritum passiv
varvaimperativ aktiv
Infinita former
att varvainfinitiv aktiv
att varvasinfinitiv passiv
har/hade varvatsupinum aktiv
har/hade varvatssupinum passiv
Presens particip
varvande
Perfekt particip
en varvad + substantiv
ett varvat + substantiv
den/det/de varvade + substantiv
varva ner • äv. bildl. koppla av; gå ner till lägre ambitions­nivå
Infinita formeratt varva nerinfinitiv aktivPresens participnervarvandePerfekt participen nervarvad + substantivett nervarvat + substantivden/det/de nervarvade + substantiv
varva upp • äv. bildl. lägga in mer energi; gå upp till högre ambitions­nivå
Infinita formeratt varva uppinfinitiv aktivPresens participuppvarvandePerfekt participen uppvarvad + substantivett uppvarvat + substantivden/det/de uppvarvade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
varva varvade varvat
verb
var`va
1 lägga i lager
SE varv 2
någon varvar något (med något/att+verb)
någon varvar något (med något)
någon varvar något (med att+verb)
någon varvar några
varva sylt och grädde i tårtan
○ ofta bildligt göra något om­växlande med något annat el. med någon annan
en skåde­spelare som varvar barnteater med vuxen­teater; i programmet varvades klassiskt och modernt
varvad ut­bildning se utbildning
belagt sedan 1747
2 passera (med­tävlare) efter att ha sprungit ett varv mer på löpar­bana, skridsko­bana eller dylikt
SE varv 1
någon varvar någon
han kunde inte hänga med i det hårda tempot och blev till slut varvad
belagt sedan 1924
varvavarvande, varvning
varva ned, varva ner, varva upp
Till SO

SAOB

publicerad: 2014  
VARVA var3va2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (†, Östergren (1966))
Etymologi
[avledn. av VARV, sbst.2]
1) (utom i a, b numera bl. tillf.) motsv. VARV, sbst.2 1: gå (ett varv) runt (ngt); äv.: runda (se RUNDA, v. I 8). Vi hade varvat ett berg där järven stannat. Burman VargFjäll. 205 (1945). Bäst att varva fjället på den sidan. Rosendahl Lojäg. 56 (1956). — jfr IN-VARVNING. — särsk.
a) (vard.) motsv. VARV, sbst.2 1 b, med avs. på motor: rusa (se RUSA, v.1 7). Jag väcktes av ungarna som varvade sina mopeder. Lundell Jack 169 (1976).
b) (fullt br.) motsv. VARV, sbst.2 1 c, i fråga om tävling l. annan sportutövning som går flera varv på bana: passera (medtävlare) så att man får ett varvs ledning; förr äv. med bet.: fullborda varv på sådan bana. Backman sprang utan press på 5,000 (meter) och hotade varva Wallin. IdrBl. 27/5 1924, s. 8. Utterström .. varvade på 2.02.03. PåSkid. 1928, s. 230.
2) motsv. VARV, sbst.2 2 (, 3), i bildl. anv.: låta (ngt) växelvis avlösa (ngt annat); ofta med två samordnade objekt l. med det senare obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av prep. med; särsk. i uttr. varvad lista, om vallista med jämn könsfördelning mellan valkandidaterna. VeckoJ 1955, nr 24, s. 40. Max von Sydow tänker sig att varva film och teater i fortsättningen. DN(A) 3/3 1964, s. 8. Den socialdemokratiska partistyrelsen ställer upp på kraven om varvade s-listor – varannan damernas – inför nästa års val. GbgP 7/8 1993, s. 9. Underbara lekar, äventyr och promenader varvas med tjatiga, kalla och stelfrusna sådana. TioHundar 7 (2009).
3) motsv. VARV, sbst.2 3: lägga (det ena o. det andra) i lager (se LAGER, sbst.3 1), skikta (se d. o. 2). Varva .. potatis och sås. StKokb. 236 (1940). När man lägger komposten varvar man materialen i tunna skikt. Olsson Odlarb. 133 (1993).
Särsk. förb. (till 1 a): VARVA NED10 4 l. NER10 4. särsk. bildl. (o. i anslutning till varva upp 2) (ngt vard.) om mentalt tillstånd: bli lugn(are) l. (mer) avslappnad l. avspänd, koppla av. SvD 15/9 1974, s. 18. På kvällarna brukar de sitta och varva ner med en kopp te och tända levande ljus och en brasa. GbgP 13/1 2014, Bostad s. 2. —
VARVA UPP10 4.
1) öka (motors) varvtal. Unga tanklösa förare varvar upp motorerna till bristningsgränsen. GbgP 5/8 1989, s. 12.
2) [bildl. anv. av 1] (ss. förberedelse inför aktivitet l. prestation o. d.) öka l. driva upp (mental) anspänning, komma igång; äv. med personobj. (Först skall ishockeyspelarna slappna av.) Sedan kan de börja varva upp igen. De sista 30 sekunderna innan de ska in igen ska de stå vid sargen och leva med i spelet. DN 27/11 1969, s. 32. Målmedvetet har .. (tränaren) varvat upp sitt unga talangfulla lag. GbgP 3/10 1988, s. 36.
Till SAOB