publicerad: 2015
besätta
be·sätta
verb
besatte, besatt, besatt n. besatt, pres. besätter 1 ockupera2 tillsätta: besätta en tjänst
Finita former | |
---|---|
besätter | presens aktiv |
besätts (besättes) | presens passiv |
besatte | preteritum aktiv |
besattes | preteritum passiv |
besätt | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att besätta | infinitiv aktiv |
att besättas | infinitiv passiv |
har/hade besatt | supinum aktiv |
har/hade besatts | supinum passiv |
Presens particip | |
besättande | |
Perfekt particip | |
en besatt + substantiv | |
ett besatt + substantiv | |
den/det/de besatta + substantiv |