SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
besynnerlighet
be·­synner·­lig·­het substantiv ~en ~er besynnerlig
Singular
en besynnerlighetobestämd form
en besynnerlighetsobestämd form genitiv
besynnerlighetenbestämd form
besynnerlighetensbestämd form genitiv
Plural
besynnerligheterobestämd form
besynnerlighetersobestämd form genitiv
besynnerligheternabestämd form
besynnerligheternasbestämd form genitiv