[trol. ombildning av ÄGN(jfr fd. eghn, d. egn, med sekundär bet.: nejd), med anslutning till mlt. gegende, gegenōde, jegende, jegenōde l. t. gegend (av mht. gegende, gegenōte, av fht. geginōti), avledn. av GEN, prep., sannol. efter ffr. contree, trakt, av senlat. (regio) contrata, (trakt) som ligger mitt emot, till lat. contra (se KONTRA)]
(ålderdomligt) om större landområde, nejd l. trakt l. landsända; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: äng; äv. i bildl. anv. G1R 1: 87(1523). Them som boodde j dödzens egnd och skugga, är itt Liws vpgånget. Mat. 4: 16(Bib. 1541). Myckit feet jordh mån, att gräsz står i skogen lyka som en sköön ängd i giäret. Bolinus Dagb. 64(1676). Jag hälsar dig vänaste land uppå jord, / Din sol, din himmel, dina engder gröna. VSvFolksång. 2(1845). Stilen utmärker sig, då han från de filosofiska abstraktionernas mera stenbundna mark nedstiger till konsthistoriens saftigare ängder, genom bildernas prakt och språkets höghet. 3SAH 17: 50(1902). Från och med den här seglationsperioden kan alltså alla med fritidsbåtar .. göra Kinda kanal alldeles själv och fröjdas åt gröna stränder och pastorala ängder. ÖgCorr. 22/4 1965, s. 6.— jfr BLOMSTER-, ROSEN-, SJÖ-, STRAND-ÄNGDm. fl.
