publicerad: 1916
BLOMSTER blom4ster, stundom, i Skåne nästan alltid, i Värml. vanl., -ω- (blo´mster (med) sl(utet) o Weste), n.; best. -tret; pl. =, best. -tren
Ordformer
Etymologi
[fsv. blomster (blömster), n., motsv. (ä.) d. blomster, n., nor. dial. blomster, m. o. n., isl. blómstr, m.; kanske snarast afl. af fsv. blomas, isl. blóma(sk), blomma, blomstra; jfr V. Cederschiöld i Xen. Lidén. 79 (1912); fsv. blömster får då antagas vara bildadt till l. hafva anslutit sig till det i nor. dial. o. sv. dial. förekommande blöma (Aasen, G. Kallstenius i Landsm. XXI. 1: 168 (1902)) af *blōmian (jfr Torp Etym. ordb. (1915)); annorlunda Tamm samt Falk u. Torp Etym. wb. Uttalet -ω- torde bero på inflytande från BLOMMA]
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., nor. dial. o. isl.] (numera nästan bl. i högre stil, mindre br.) blomma (se BLOMMA, sbst. 1 a). All menniskios herligheet (är) så som blomstret på gräsit, Gräsit är wisnat och blomstret är aff fallit. 1 Petr. 1: 24 (NT 1526). (Moses) fan .. Aarons staaff .. grönskas, och blomstren vthgången (dvs. utslagna), och mandel bära. 4 Mos. 17: 8 (Bib. 1541). Blomstret är fructenes fäste peningh. Sv. ords. A 4 a (1604); jfr Grubb 49 (1665). All Blomster tiena intet til Kryddeqwast. Grubb 20 (1665). Skiönt blomster wisnar snart. Dens. 730. Alla Löökar som sigh sielfwa såå gifwa snarare Blomster. Rålamb 14: 60 (1690). När ena blomstret sugadt är, / En fjäril straxt et annat söker. Creutz Vitt. 53 (1755). Blomster af sammet. Konst- o. nyhetsmag. 1: 4 (1818). Som blomstren skifta i det gröna, / så skiftar diktens lätta här. Tegnér 1: 152 (1822). Röda, gyllne, himmelsblå, / Blomstren stå. Tranér Anakr. 173 (1829, 1833). Der ståndar med klasar af blomster en hägg. C. V. A. Strandberg 1: 15 (1845). Wirsén Vis. 27 (1899). — jfr HAN-, HON-, LIND-, VALLMO-BLOMSTER m. fl. — särsk.
a) [jfr den koll. anv. i fsv., ä. dan. o. isl.] (knappast br.) koll.; jfr BLOM 1 b. Säg, Pyrrha, hvem den älskarn är, / Som uti blomstret .. / För dina fötter bunden ligger. Kellgren 2: 281 (c. 1785; lat. originalet: in rosa). Högberg Jesu bröd. 1: 123 (1915).
b) (†) bot. blomma i en blomkorg. Det gifves slägten, hvilka inom ett gemensamt blomhylle, holk, hysa en mängd blomkronor, som i detta fall kallas blomster (flosculi), och den sålunda byggda blomman sammansatt (compositus). Hartman Flora XXXVIII (1820).
c) (numera bl. i Finl.) bot. sammansatt blomma, blomkorg. Hos vissa vextfamiljer, hufvudsakligen den stora Syngenesistfamiljen .., äro en mängd små blommor .. tätt gyttrade utan skaft på ett gemensamt fäste .. inom en gemensam holk .. och tillsammans bildande en sammansatt blomma ..; nyare författare hafva med skäl gifvit denna blomma ett eget namn: Blomster (Calathium, Anthodium). Hartman Botanol. 83 (1832, 1843). Skorzonera, svartrot .. med .. stora ensamma gula blomster i grenändarna. Elfving Kulturv. 116 (1895).
d) (†) bot. blomställning. En sammansatt blomstjelk med sina blommor heter hos oss ett blomster. Agardh Bot. 1: 307 (1830). Agardh Vextsyst. method. 58 (1858).
2) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan. samt nor. dial.] (numera nästan bl. i högre stil, mindre br.) blombärande ört (l. mindre krukväxt); jfr BLOMMA, sbst. 2; fordom ngn gg om blombärande växt öfverhufvud (jfr språkprofvet från Linné nedan). Menniskian .. Wexer vp som itt blomster. Job 14: 2 (Bib. 1541). Blomstern på Marcken alla, / Krökia blomer til bucht. Polit. vis. 297 (1634). Ranunculen är ett öfvermåttan nätt och anseenligit Blomster. Ahlich Träg. 26 (1722). Blomstren (som vi sågo) i dag voro Ask, Miölonris, Sqvattram, Veronica fœmina, Trientalis, Hottonia. Linné Öl. 32 (1745). Då börja blomstren gro på gröna ängar. B. E. Malmström 6: 41 (1845). Gammalmodiga blomster, sådana som pioner, kejsarkronor och aklejor. PT 1905, nr 196, s. 3. — jfr BECK-, BI-, BOLL-, BRAXEN-, BULL-, BULLER-, BÖN-, DESMANS-, ERSMÄSS-, FACKEL-, FLUG-, FLUGDÖDS-, GET-, GLITTER-, GUL-, GÖJE-, GÖK-, HED-, HJÄRT-, HONUNGS-, HUMLE-, HÖGFÄRDS-, JANS-, JANSMÄSSE-, JERUSALEMS-, JOHANNES-, JÄRNÖRTS-, KAMILL-, KILLING-, KLOCK-, KLÅD-, KNOTT-, KO-, KUMMIN-, KÄLL-, LAX-, LET-, LILJE-, LYS-, LÄKE-, LÄRK-, MAJ-, MARIE-, MEL-, MIDSOMMAR-, MJÖL-, MJÖLK-, MUS-, MYGG-, MÅNADS-, NATT-, NATT OCH DAGS-, NEJLIK-, NOT-, NYCKEL-, NÄCK-, PERSMÄSSE-, PINGST-, PION-, PRYDNADS-, PRÄSTSKALLE-, PÄRL-, RÅG-, RÄF-, SANKT HANS-, SANKT JANS-, SARONS-, SENSOMMAR-, SILKES-, SILL-, SJÖ-, SKABB-, SKAT-, SKOGSFRU-, SLÅTTER-, SMÄCK-, SMÄLL-, SMÖR-, SOMMAR-, SPINDEL-, SPIRON-, STJÄRN-, STRAND-, STYFMORS-, SUG-, SVAL-, SÖT-, TJÄL-, TJÄR-, TREFALDIGHETS-, TRÄDGÅRDS-, VATTENROTS-, VIND-, VÅR-, ÄLG-, ÄLSKOGS-, ÄNGS-BLOMSTER m. fl.
3) mer l. mindre bildl. anv. af 1 o. 2; jfr BLOMMA, sbst. 3. Christina, liten Qwist, med tröstlig blomster prydd. Stiernhielm Jub. 103 (1644, 1668). Gråå Håår äre Dödzens blomster. Grubb 49 (1665). Krijg haar skiön blomster, men elack frucht. Dens. 431. Helicons Blomster, Plåckade ok Wid åtskillige Tillfällen utdelte af Lucidor den Olyklige. (1688; boktitel). Här (i föreliggande diktsamling) finnas .. inga högfergade Helicons blomster, men vel monga .. Zions örter. Kolmodin Rök. A 7 a (1728). Du dansar uppå blomster än. B. E. Malmström 6: 288 (1855). Hvar tanke, som du tänker, är ett blomster / Ur andelifvets örtagård. Sätherberg Blomsterk. 11 (1879). — särsk.
a) (†) om det bästa l. finaste l. högsta af ngt; jfr BLOMMA, sbst. 3 c. Dett Romersche Rikett, hwilkett är ett blomster för alla andra Riken. RARP 1: 52 (1627). Oh min själs herrskarinna, Dulcinea, skönhetens blomster. Lidforss DQ 1: 72 (1888). — särsk. om de (l. den) bästa bland en viss klass l. ett visst slag af människor; jfr BLOMMA, sbst. 3 c β. Then Christne Vngdomen, som thet förnemste blomstret är aff hela menighetena. L. Paulinus Gothus Rat. bene viv. 177 (1633). Warandes thet Folcket .. sielfwa Blomstret aff Konungens hela Krijgzmacht. Sylvius Curtius 501 (1682).
b) (†) om lifvets l. ungdomens fagraste tid; jfr BLOMMA, sbst. 3 d. Hon hade den lifliga angenämhet, som ungdomens första blomster gifva. Riccoboni Catesby 121 (1761).
c) om ung (blomstrande) person; jfr BLOMMA, sbst. 3 e. Barnen voro lefvande blomster. C. A. Ehrensvärd 4 (1782). Gif nu din vård / åt blomstren ock, som Svea knoppas låter / på Lundagård! Tegnér 2: 313 (1821; till C. A. Agardh). — jfr HIMLA-, KVINNO-BLOMSTER m. fl.
d) (†) alster l. frukt (af ngt); jfr BLOMMA, sbst. 3 f. Thet .. migh hafwer .. dristig giort, thetta, mit ringa Förstånds Blomster, för E. K. Maj.tz fötter .. at nederläggia. Stiernhielm Arch. D 1 a (1644; kanske ssg).
e) om (alltför) högtrafvande l. granna uttryck l. fraser o. d.; jfr BLOMMA, sbst. 3 h. Jag har med flit undflytt prål, blomster och lärda glosor. Dalin Hist. 2: Föret. 15 (1750). Åhörare, hvilkas förderfvada smak .. blott frågar efter Rhetoriska blomster. G. Rosén hos Nohrborg Föret. § 17 (1771). Den tanken, att vältaligheten består i sirligare phraser än de vanliga, i utmålningar, blomster och liknelser. Leopold 3: 324 (1794, 1816). Mörk prydde .. (vår prosa) med en riklig skörd af blomster. Sv. lit.-tidn. 1821, sp. 174. Blomster i språket. Topelius Planet. 2: 47 (1889). — jfr ORD-BLOMSTER.
4) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan. samt nor. dial.] (†) blomning, blom (se d. o. 3), blomstring; i sht i uttr. stå i blomster; jfr BLOM 3 c. Icke kan .. grääs wexa vthan watn. Elles mädhan thet än ståår j blomster .., förtorkas thet. Job 8: 12 (Bib. 1541). Tå .. (Chelidonia) står vthi Blomster, må man koka hennes Lagh. Månsson Ört. 131 (1628, 1642). — bildl. Ännu i blomster stod och fullan flor mitt hopp. Kolmodin Qv.-sp. 1: 112 (1732).
Ssgr (i allm. till 1 o. 2): BLOMSTER-AFFÄR30~02. särsk. konkret: blomsterbutik; i sht i pl. —
-AKTIG~20.
-ALFABET~102. alfabet i hvilket hvarje bokstaf i vårt vanliga alfabet motsvaras af en blomma (l. två l. tre sammanbundna blommor af olika färger), i allm. en blomma hvars namn börjar med bokstafven i fråga. Sv. blomsterspr. 6 (1845). —
-ALMANACKA~1020, l. -ALMANACK~102.
1) förteckning öfver vissa för de resp. årstiderna karakteristiska växters blomningstid. Calendarium Floræ, Eller Blomster-Almanach. Berger Linné (1757; boktitel). Dalin (1850).
2) samling dikter (o. planscher) öfver vissa blommor, fördelade på årets månader. Fosterländsk Blomster-Almanach. (1844; boktitel). jfr Almqvist (1844).
-AMPEL~20. ampel med (däri växande) blommor. Tekn. tidn. 1871, s. 74. Cronholm Minnesbl. 234 (1908). —
-ANLÄGGNING~020. Sjelfva parken .. anlägges vanligen i naturlig stil, men blomsteranläggningarna .. gifvas geometriska former. Lindgren Trädg. 8: 63 (1884). Lagerlöf Holg. 2: 48 (1907). —
-ANORDNING~020. Blomsteranordningar förläggas dels i granskapet af boningshuset, dels i närheten af lusthus eller framför sittplatser. Lindgren Trädg. 8: 89 (1884). 2 NF 12: 1463 (1910). —
-ARRANGÖR~102. person som arrangerar blomster- l. växtgrupper vid högtidliga tillfällen. PT 1902, nr 221, s. 4. —
-BAD ~2. bad med blommor i vattnet. Den uti Mariä Fattighus privilegierade Badstugan, blifver i morgon .. med en ny inrättning af .. Myr- och Blomster-bader öpnad. DA 1793, nr 147, s. 4. Blomsterbadet är de rika amerikanskornas senaste lyx. I regeln användas rosor och violer. GHT 1898, nr 29 A, s. 2. —
-BALKONG~02.
1) balkong med räcket omgifvet af blomsterplanteringar i lådor o. d.
2) anordning utanför ett fönster för placering af blomkrukor o. d., fönsterträdgård. Utanför hvarje fönster i hufvudfasaden en liten blomsterbalkong. Tavaststjerna Inföd. 61 (1887). —
-BANA. (†) blomsterplan. Ängens blomsterbana. Hedborn 1: 83 (c. 1840). bildl. Leopold 2: 10 (1789, 1815). Ur späda jungfrurs chor, / Du träder, rodnande, på Hymens blomsterbana. Stagnelius 2: 30 (c. 1815). —
-BAND~2. af blommor (o. blad) bundet l. bildadt band; jfr -GIRLAND, BLOM-BAND. Fröknar, med doftande blomsterband, / De rosenulliga lammen föra (i Schlaraffenland). E. Sjöberg 154 (1819). Hon gick sig ut på den gröna strand, / Att fläta sjelf sina blomsterband. Hedborn 1: 226 (1840). Bergman Gotl. skildr. 191 (1864, 1882). bildl. Det lilla bleka blomsterband, / Som jag i skogen bunnit. Nordenflycht QT 1745, s. 44 (om en diktsamling). Hymens blomsterband. Stagnelius 2: 12 (c. 1815). B. E. Malmström 6: 83 (1845). —
-BARN~2. poetisk benämning på blommor. Palmblad Nov. 2: 51 (1819, 1841). Undret han (dvs. Linné) såg, hur vid solgudens smek / Små blomsterbarnen till lifvet gingo. Sätherberg Blomsterk. 31 (1879). Rosor, penséer, nejlikor, alla årstidens vänaste blomsterbarn. GHT 1895, nr 225, s. 2. —
-BEKLÄDA~020. (i högre stil) i sht i p. pf.; jfr -KLÄDA, BLOM-BEKLÄDA. Kal var marken; blomsterbeklädd hon prålar / Nu. (Elgström o.) Ingelgren 282 (1810). bildl. B. E. Malmström 6: 14 (1845). —
-BEKRANSA~020. (i högre stil) i sht i p. pf.; jfr -KRANSA. Blomsterbekransad pokal. Petersson Tibull. 44 (1860). mer l. mindre bildl. Blomsterbekransade bäcken. Wallin Vitt. 2: 214 (1806). Hösten nalkas vår Jord .., och Sommarns / Blomsterbekransade Gud suckande hastar från oss. Stagnelius (SVS) 1: 204 (c. 1815). —
-BESTRÖ~02. jfr -STRÖ, BLOM-BESTRÖ. Nordforss (1805). Blomsterbeströdda gator. Snoilsky 1: 25 (1869, 1883). Söndagsskolflickor att blomsterbeströ brudparets stig. Cavallin Kipling Emir. 70 (1898). oeg. Marken (är) grön och blomsterbeströdd. Stiernstolpe Arndt 3: 74 (1808, 1817). bildl. Morgonens hand / Blomsterbeströr / Himmelens rand. Stagnelius 1: 229 (c. 1822). —
-BESÅ~02. (i högre stil) sprida blommor öfver l. på ngt; i sht i p. pf., i allm. oeg.: beväxt med blommor; jfr -SÅ. Emmåns blomsterbesådda stränder. (Elgström o.) Ingelgren 292 (c. 1810). Blomsterbesådda ängar. C. F. Dahlgren 3: 226 (1827). B. E. Malmström 6: 16 (1845). —
-BI. (†) bi med frömjöl klibbadt vid ett l. annat hår, ngt som förr antagits vara särskilda (blomliknande) utväxter; jfr BLOM-BI. Linnæus Bijskjöts. 10 (1768). Rothman Bisköts. 1: 73 (1800). jfr Dahm Biet 47 (1878). —
-BINDEL~20. af blommor bunden l. bildad bindel; jfr -GIRLAND. Tranér Anakr. 69 (1830, 1833). Rika blomsterbindlar och löfverk omgåfvo och afdelade de större målade hvalf- eller väggytorna. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 290 (1876). —
-BINDERI~102 l. 10104.
1) (gren af handelsträdgårdsmästeriet hvilken sysslar med) bindande af afskurna blommor (o. grönt). (Orkidéerna) ega .. en ovanlig hållbarhet, hvilket vid blomsterbinderi är af stort värde. GHT 1898, nr 275 B, s. 2.
2) afdelning l. lokal i handelsträdgård l. blomsterhandel där buketter, kransar o. d. bindas. Den smakriktning, som för närvarande framträder inom blomsterbinderierna. GHT 1896, nr 80 B, s. 2; jfr 3.
3) arrangemang af bundna blommor ss. bukett, krans o. d. De förträffliga blomsterbinderier, som här (vid trädgårdsutställningen) exponeras. SD(L) 1897, nr 443, s. 3. —
-BINDNING~20. bindande af blommor till buketter, kransar o. d. Den förstnämnde (blomsterhandlaren) .. låg .. betydligt öfver i blomsterbindning. GHT 1895, nr 216, s. 2. —
-BLAD~2.
1) (numera föga br.) till 1: blomblad (se d. o. 1). Ahlich Träg. 23 (1722). Möller (1790). En droppa blott, som glindrar på ett blomsterblad! Atterbom LÖ 2: 141 (1827, 1854); jfr 2. Wirsén Under furor 37 (1896).
2) (†) till 2: örtblad. När jag sist satt vid Aspen gröna, / Och knöt de mjuka blomsterblad. Nordenflycht QT 1746—47, 1: 160. Daggen sköljer träd och grenar / Och ängens alla blomsterblad. C. v. Zeipel i Poet. kal. 1822, 1: 157; jfr 1. Dalin (1850). —
-BOD~2. (mindre br.) blomsterbutik, blomsterhandel. Hierta-Retzius Arb.-stug. f. barn 96 (1897). Abelin Trädg. inomhus 14 (1904). —
-BOJA~20. (i högre stil) bildl., om ljuf(t) förbindelse l. tvång. Stagnelius 1: 168 (1813). En allförtjuserska, som lagt tusende hjertan i sin blomsterboja. C. A. Kullberg i SAH 41: 79 (1866). —
-BOK~2. (numera knappast br.) bok som handlar om blommor. Rel. cur. 315 (1682). Danska blomsterboken gör örteläran begripelig. Götheb. mag. 1762, s. 28. —
-BORD~2.
1) (†) med blommor klädt bord. Möller (1790). oeg. o. bildl., om mark beväxt med blommor. Lambungarne snälle, / Som åto vid sit blomster bord. Odel Sincl. 86 (1739, 1741). Här dyrkas Vinets Gud kring Ceres' blomsterbord. Bellman 1: 178 (1771). Den huldas namnsdag nyss man firat; / Står icke der ett blomsterbord? Böttiger 2: 172 (1857; om grafkulle).
2) bord med blommor på. På torget .. sökte alltid hans blickar bland blomsterborden efter de skönaste blomsterqvastar åt henne. Callerholm Stowe 308 (1852).
3) bord afsedt att ställa krukväxter på; jfr BLOM-BORD. SvT 1852, nr 151, s. 1. Bladväxterna på blomsterborden. Wahlenberg Löndörren 5 (1892). PT 1902, nr 188 A, s. 2. —
-BRUD~2.
1) (förr) i vissa trakter använd benämning på en till brud klädd o. med blommor prydd flicka hvilken spelade en roll, olika på olika trakter, vid de maj- l. pingstfester som anordnades till firande af sommarens ankomst; majbrud, pingstbrud. Den .. på vissa orter öfliga sed att vid majstångens uppresande välja blomsterbrudar. Sv. lit.-tidn. 1819, sp. 415. Dem tycktes att ön, som en blomsterbrud, / med axvirad krona och löfkransad skrud, / på vågorna samm. Ling As. 373 (1833). Blomsterbrudens klädande .. vid pingsten. O. Wågman i Julhälsn. fr. präster i Linköp. stift 1909, s. 63 (i fråga om ä. förh.). jfr: Pingstbruden hette i Östergötland blomsterbrud. S. Andersson i Folkm. o. folkt. 1914, s. 105.
2) mer l. mindre oeg. o. bildl. V. F. Palmblad i Poet. kal. 1813, 2: 67. Hundratusen blomsterbrudar / Klädda stå i högtidsskrudar. Öman Lyr. bl. 1: 103 (1857; om blommor). Du blomsterbrud på grönan ö, / Du väna, vackra Mälarmö. Modin Dikt. 87 (1878; om Strängnäs). —
-BRÄDD~2. (i högre stil) med blommor beväxt brädd l. strand. Leopold 2: 196 (1801, 1815; om flodstrand). Källans blomsterbrädd. Atterbom i Poet. kal. 1817, 1: 9. Skall jag straffa dig, du onda källa, / .. Och förtrampa dina blomsterbräddar? Runeberg 3: 75 (1830). —
-BUSKE~20.
1) (†) blomsterstånd. Offta äre ormar vnder blomster busker. Sv. ords. B 7 b (1604); jfr Grubb 607 (1665); jfr 2. Lind (1749; under blumenstock).
2) (numera föga br.) blombärande buske; jfr BLOM-BUSKE. Schröderheim Opt. 1 (1794). Hvar graf var betecknad med en blomsterbuske — de flesta voro törnrosor. Bremer G. verld. 1: 7 (1860). Schersminerna äro utmärkta blomsterbuskar. Lindgren Trädg. 5: 72 (1874). —
-BUTIK~02. jfr -BOD, -HANDEL 2. Benedictsson Folkl. 185 (1887). Gellerstedt Fr. hult 75 (1899, 1906). i bild. Runeberg E. skr. 2: 272 (1857). —
-BÄDD~2.
1) (i sht i högre stil) bädd af blommor, läger på l. bland blommor; jfr -LÄGER, BLOM-BÄDD 1. Nordenflycht Svea 5 (1746). På de mjuka blomsterbäddar / I gröna häckars skugga sträckt. Kellgren 2: 272 (1789). Zephyr ligger på en liten säng, bäddad af löf och blommor; Astolf på en större blomsterbädd. Atterbom LÖ 1: 62 (1824, 1854). bildl. På nöjets blomsterbäddar. Stagnelius 1: 451 (c. 1820). Dalin (1850).
2) (föga br.) blomsterrabatt; jfr BLOM-BÄDD 2. Palmblad Nov. 2: 14 (1819, 1841). Omgifvas blomsterbäddarne af grusplan, böra ytorna af sand och rabatt vara jämnt fördelade. Tekn. tidskr. 1898, B. s. 130. Åkerhielm De gamlas roman 155 (1907). —
-BÄGARE~200. (föga br.) bägare l. vas afsedd att däri sätta blommor i vatten. Retzius Flora Virg. 27 (1809). Almqvist (1844). Kindblad (1867). —
-BÄNK ~2.
2) bänk att ställa krukväxter på l. som krukväxter stå på. Bouppteckn. fr. Växiö 1842. Tekn. tidskr. 1901, Ark. s. 42. —
-BÄRARE~200. (föga br.) (manlig) person som vid ngt festligt tillfälle bär blommor afsedda att förhöja festligheten. Almqvist (1844). Kindblad (1867). —
-BÄRERSKA~200. fem. till -BÄRARE. Almqvist (1844). Konungen .. närmade sig de små blomsterbärerskorna, af hvilka han mottog några buketter. GHT 1895, nr 220 A, s. 2. —
-BÖNA~20. (frukt af) växtarten Phaseolus multiflorus Lin. Swartz Vothmann 149 (1796). Retzius Flora Virg. 47 (1809). E. Wigström (1891) i Landsm. VIII. 2: 82. —
-DAGAR~20, pl. (i poesi, numera föga br.) tid då ngn l. ngt blomstrar l. står i blom, sköna- (ste) dagar, ungdomsdagar. P. Elgström i Phosph. 1810, s. 68. Den som dör i sina blomsterdagar, / Dör .. i ärans sköt. Tranér Anakr. 119 (1833). Kärlekens och lifvets blomsterdagar. Runeberg 1: 286 (1841). I ungdomens blomsterdagar. Öman Ungd. 210 (1889). —
-DAGG~2. (i poesi) särsk. mer l. mindre bildl. Atterbom LÖ 1: 64 (1824, 1854). Böttiger 1: 261 (1856). —
-DAL~2. (i sht i högre stil) med blommor beväxt dal. Thorild 1: 128 (c. 1785). Glömmer du i Sveas blomsterdalar / Fosterlandets skog ..? Runeberg 2: 203 (1830). En blomsterdal med gräsbotten. GHT 1897, nr 288 A, s. 3. —
-DEKORATION~1002.
2) konkret. Den med .. rika blomsterdekorationer smyckade gången till Kapellet. SDS 1870, nr 26, s. 2. Bandformig blomsterdekoration i Victoria Park i London. Lindgren Trädg. 8: 97 (1884). —
-DOFT~2. jfr -LUKT, BLOM-DOFT 2. Tegnér 1: 435 (1807). Blomsterdoft från linden. E. Sjöberg 95 (1820). I blomsterdoft på vårligt ljufva marker. B. E. Malmström 6: 209 (1845). Karlfeldt Flora 120 (1906). bildl. Det retoriska blomsterdoftet af det oförlikneliga tal, jag höll. Carlén Repr. 2: 135 (1839, 1861). —
-DRAG~2. i sht biodl. bins (humlors osv.) insamling af honung från blommor. Bina .. (hade) ett godt blomsterdrag å lind. Landtm.-bl. 1904, nr 35, s. 3. —
-DRIFNING~20. trädg. påskyndande af växters utveckling till blomning gm lämpligt afpassad värme o. fuktighet. Till blomsterdrifning, som har till ändamål att frambringa blommor under vintern, användas åtskilliga tidigt blommande växter med ört- eller vedstam. NF 3: 1449 (1880). Blomsterdrifningen (har) blifvit en betydande näringsgren. SDS 1900, nr 106, s. 1. —
-DROTT~2. (i högre stil) om framstående kännare l. älskare af blommor; jfr -KONUNG. Hollands rikaste blomsterdrott (dvs. Clifford) .. / .. I gyllene kedjor tog främlingen (dvs. Linné) fången. Sätherberg Blomsterk. 57 (1879). särsk. om Linné. Björck V. dikt. 32 (1861). Nordens store blomsterdrott. Böttiger 5: 67 (1867, 1874). Fräjdad till sist på sitt Hammarby / satt grånade blomsterdrotten. Fredin Dan. 107 (1885). —
-DROTTNING~20. (i högre stil) om praktfull blomma. Franzén Skald. 1: 154 (c. 1800, 1824; om en ros). Trädgårdarnes och växthusens .. blomsterdrottningar. Rydberg Det sköna 154 (1889). —
-DRÄKT~2. (i högre stil); jfr -SKRUD. Jorden bär (i trädgården) en blomsterdräkt. Nordenflycht QT 1746—47, s. 43. Den milda våren / I blomsterdrägten smilar. Stagnelius 2: 552 (c. 1820). A. Grafström 1: 56 (1851). —
-DRÖM~2. (i högre stil, numera föga br.)
1) en blommas dröm. Nattviol'n står der och nickar / I en himmelsk blomsterdröm. Ingelman 107 (1838, 1843).
2) [öfverförd anv. af 1] dröm l. förespegling om glädje o. lycka. (Våren) log i sömnen — och jag vid mig tänkte: / ”Så ler blott den, som drömmer blomsterdrömmar!” Geijer i Poet. kal. 1815, 1: 30; jfr 3. Din röst mig återväckte / Till ryslig sans ur blomsterdrömmens sköt. Stagnelius 2: 23 (c. 1815). Härmed voro väl ”nyhumanismens vårdagar” sin kos, den käraste af dess blomsterdrömmar hade icke gått i fullbordan. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 313 (1900).
3) blommornas blomningstid tänkt som en behaglig dröm. Blomsterdrömmen af sommarns ängar. Atterbom Siare VI. 2: X (1847). mer l. mindre bildl. Jag vet ett land, der lifvet ej mer prålar / Med rosenfärgad lögn uppå sin mund. / Sin blomsterdröm den sköna vårn der målar / Inunder evig Sol, på evig grund. E. Sjöberg 122 (1819). Här i ro jag diktens vår vill njuta! / Snart, o snart dess blomsterdröm skall sluta! Sätherberg Dikt. 1: 146 (1838, 1862). —
-DUK~2. (i poesi) med blommor prydd duk; bildl. Sin blomsterduk hon (dvs. dikten) bär och rullar ut den öfver / den höga forntids svarta sköld. Tegnér 2: 131 (1814). särsk. om mark beväxt med blommor. Fältens blomsterduk. Leopold 2: 244 (1801, 1815). Ängens blomsterduk. C. v. Zeipel i Poet. kal. 1822, 1: 210. —
-DYNA~20. (gm natur l. konst) dynformigt ordnade blommor. (Ån) slingrade sig .. mellan gräsbolstrarna och blomsterdynorna. Nicander Minnen 1: 181 (1831). De taggiga blomsterdynorna (på Melocactus). NF 10: 1314 (1886). En s. k. blomsterdyna med botten af ”shamrocks” (den irländska klöfvern). PT 1905, nr 155 A, s. 2. —
-DÖD~2. (i poesi) Du skall ej dö en stilla blomsterdöd, / Din ande ej i morgonsol försvinna. Östergren Dikt. 182 (1871). Levertin Dikt. 92 (1901). —
-FABRIK~02. fabrik för tillverkning af konstgjorda blommor; jfr BLOM-FABRIK. N. journ. f. dam. 1857, s. 190. —
-FAGER~20. (i högre stil) fager gm att vara smyckad l. beväxt med blommor. (Vätterns) blomsterfagra strand. J. G. Hallman hos Gilnæus Likpr. ö. Tiselius 82 (1744). Blomsterfagra ängar. AB 1897, nr 176, s. 3. —
-FAMN~2. (i högre stil) Bælter Strid. o. segr. christen 11 (1743, 1748). Du, o sköna dal, / Som i din blomsterfamn mig tog. Runeberg 2: 199 (1830). —
-FAT~2. (föga br.)
1) fat med blommor på. En herdinna med sitt blomsterfat. Bellman 3: 229 (1790). C. C. Gjörwell (1806) i Sv. mem. o. bref 2: 230.
-FATTIG~20. jfr BLOM-FATTIG. Den blomsterfattigaste tiden på året. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 135 (1883). —
-FEST~2. fest som firas med blommor i mängd. Linder o. Walberg (1862). Böttiger 6: 394 (1873). bildl. När Maj härnäst / oss bjuder på sin blomsterfest. Tegnér 1: 169 (1822). Våren i Damaskus var en tre veckors blomsterfest. Heidenstam End. 105 (1889). —
-FESTON~02. jfr BLOM-FESTON. Vagnen stadnade der flickorna stodo med sina blomsterfestoner. Cederborgh JP 34 (1819). Krigiska emblem .. eller blomsterfestoner prydde frisen (i den romerska arkitekturen). Wrangel Byggn. hist. 11 (1904). —
-FLICKA~20. flicka som säljer blommor. Lundgren Mål. ant. 1: 37 (1841, 1873). C. R. Nyblom i PT 1902, nr 290 A, s. 3. —
-FLOCK~2. Drömmande stod hela blomsterflocken. J. Nyberg i Poet. kal. 1821, 1: 83. Jag fyller / En korg med blomsterflockar. Atterbom LÖ 2: 386 (1827, 1854). Levertin N. dikt. 21 (1894). —
-FLOR~2. rikedom af blommor. Atterbom i Poet. kal. 1814, 2: 90. Sommaren med sitt ljusa blomsterflor. Öman Ungd. 132 (1889). Ett rikt blomsterflor prunkar på de sammetslena gräsmattorna. Anholm Normandie 43 (1898). —
-FLUGA~20.
2) (individ l. art af) insektsläktet Syrphus F. Dalin (1850). Syrphus (Vattenbi, Blomsterfluga) är namnet på en del stora, vackert färgade flugor, som allmänt förekomma, t. ex. i trädgårdar, de hafva vanligen gula eller hvita tvärbälten på abdomen. Sundevall Zool. 143 (1864).
3) benämning på flugor som hålla till på blommor. Ett mycket lämpligt fält, särskildt för iakttagande af de många blomsterflugorna, erbjuder en klar höstdag en af de perenna, tätblommande höstastrarna. Quennerstedt Kamp. om tillv. 47 (1898). —
-FLÄTA~20. (numera knappast br.) band l. girland af blommor (o. blad) l. blad o. frukter o. d. Sv. Merc. 1764, s. 436. Ett lejon .. och ett vidunder med en drakstjert, hvilka under en blomsterfläta pryda norra kapellets fönsteromfattning. Brunius Metr. 101 (1836, 1854). bildl. När man .. kan kläda sanningen i sina tillbörliga blomsterflätor (dvs. framställa den skön). C. C. Gjörwell (1791) i Sv. mem. o. bref 2: 20. —
-FLÄTNING. (†) konkret: blomstergirland l. -krans o. d. Sedan kransarna voro bundna, bortgick den ena efter den andra (af flickorna) med hvar sin blomsterflätning. V. F. Palmblad i Poet. kal. 1813, Suppl. s. 201. —
-FOLK(ET)~2. (i högre stil) om blommor(na). Tegnér 2: 220 (1834). I denna fristad .. / Fick ibland en yngling .. lefva med det vackra / Blomsterfolket och dess vårdarinna. Runeberg 3: 62 (1843). Med silfverdagg sig blomsterfolket fuktar. Sehlstedt 4: 79 (1871). —
-FONTÄN~02. fyrverk. En vacker uppfinning i fyrverkerikonsten .. är .. blomsterfontänen. AHB 66: 111 (1871). —
-FORM~2, pl. -er. blommas l. blommors form o. skapnad; jfr BLOM-FORM. Den varma kärlek, hvilkens sköna drömmar / Till ögon vaknat upp och sett mot himlen / I sköna, himlaljufva blomsterformer. E. Sjöberg 42 (1820). Dalin (1850; med hänv. till blomsterbildning). —
-FORMIG ~20. (knappast br.) till formen liknande en blomma l. blommor; jfr BLOM-FORMIG. Almqvist (1844). Kindblad (1867). —
-FRÖ~2. jfr BLOM-FRÖ. Ahlich Träg. 56 (1722). Köksväxt-, Blomster- och Krukväxtfrön. Ner. alleh. 1896, nr 35, s. 4. —
-FULL. (†) full af l. rik på blommor, rikt beväxt med blommor; jfr BLOM-FULL 1. Blomsterfulle Gräsvallar. Ehrenadler Tel. 2 (1723). Löfrika skogar och blomsterfulla ängar. Thunberg Resa 1: 260 (1788). bildl. Den konstiga, blomsterfulla .. musiken. Thomander Tank. o. löj. XXIV (c. 1821); jfr FIORITUR. —
-FÄGRING~20. (i högre stil) Scherping Cober 2: 322 (1737). Jordens blomster-fägring. Runeberg 1: 250 (1841). F. Grafström Dikt. 66 (1869). —
-FÄLT~2. med blommor beväxt fält; jfr BLOM-FÄLT. Blanxius Likpr. ö. Troilius 10 (1727). Hon .. vurmar .. / Om idel blomsterfält, och idel spaka lam, / Herdinnors lätta dans och herdars ömma sånger. Leopold 1: 255 (1808, 1814). Äfven på det rikaste blomsterfält kan biet tröttna att surra omkring och samla vax och honung. E. Lundgren (1875) hos Nordensvan Lundgren 309. mer l. mindre bildl. Mån Guds barn skola ständigt få vandra på skiöna blomsterfält? Bælter Strid. o. segr. christen 49 (1743, 1748). Kärlekens blomsterfält. C. P. Hagberg i SAH 5: 82 (1808). Diktens .. blomsterfält. Fries Därs. 23: 179 (1847). —
-FÄRG~2, förr äfv. -FÄRGA. jfr BLOM-FÄRG. Runeberg 3: 288 (1837). Å en rabatt (kunna) alla blomsterfärger och former vara representerade. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 9 (1884). i bild. Eder ros, som blekna bort, / I sin bästa blomsterfärga. Nordenflycht QT 1745, s. 58 (i fråga om en afliden hustru). —
-FÖNSTER~20. fönster byggdt så att det är lämpligt för uppställning af krukväxter. Kôersner Prakt. handb. 1: 741 (1886). Fönstren äro .. utbyggda från väggen, ungefär som s. k. blomsterfönster. Bovallius Resa i CentralAm. 36 (1887). —
-GARNERING~020. Nackhåret betäckes ganska ofta af en bomstergarnering. N. journ. f. dam. 1857, s. 30. —
-GARNITYR~102. Dessa toiletter .. förhöjas af de detta år så moderna rika blomstergarniturerna. N. journ. f. dam. 1859, s. 11. —
-GIRLAND~02. af blommor bunden l. bildad girland; jfr -BAND, -BINDEL, -FLÄTA, -LINDA, -SNÖRE, BLOM-GIRLAND. SP 1792, nr 288, s. 4. Håret prydt med en blå blomsterguirlande. Konst- o. nyhetsmag. 1: 40 (1819). Den med blomstergirlander festligt prydda samlingssalen. Cederschiöld o. Olander Sv. spr. 143 (1904). —
-GLAS~2.
1) (numera knappast br.) blomsterlöksglas. (Till drifning af lökväxter användas) Blomsterglasen, hvilka äro runda, nedantil vidare än ofvan, med rund, kort och rymlig hals, dock at ingen lök kan falla derigenom. Fischerström 2: 137 (1780). Weste (1807).
2) glas att däri sätta blommor i vatten; jfr BLOM-GLAS. Franzén Skald. 1: 52 (1824). Lönnberg Syrend. 9 (1888). —
-GREFVE~20. (fordom, föga br.) majgrefve. Blomstergrefven var den glade befriaren (från vintern). Lundin (o. Strindberg) G. Sthm 50 (1880). Nilsson Årets folkl. fest. 95 (1915). —
-GRUPP~2. grupp af (planterade l. för tillfället sammanställda) blombärande växter; jfr BLOM-GRUPP. Lundström Trädg. 378 (1831, 1852). Enligt tapetmaner ordnade blomstergrupper. LAHT 1881, s. 42. Parken .. med dess rika blomstergrupper. V. Berg i VLS 156 (1887). —
-GUDINNA~020.
1) blommornas gudinna: Flora; Kloris. Ströö hwijta Lilior på wårt Bord, / Beblomstra Bloman min, Blomster-Gudinn, / Och öka tigh wår Fåårehiord. Lucidor (1671) i Förh. o. upps. 20: 391 (om Kloris). Möller (1790; om Flora). Blomstergudinna .. Flora; Chloris. Lindfors (1815). Dalin (1850; om Flora).
2) (föga br.) personifiering af blomstervärlden; flora. Lärkan besökte oss bittida, och bådade med sin sång en skyndesam vår, och solen låckade med sina varma strålar nästan i förtid ut blomstergudinnan. Götheb. mag. 1760, s. 99. Den grönländska blomstergudinnan .. visar (i Anertussuk) ett synnerligen fagert, frodigt och rödblommigt anlete. Fries Grönl. 29 (1872). —
-GÅNG~2. (i poesi) gång mellan blommor; med blommor beväxt gång. Bellman 2: 173 (1783). Skogens jungfrur bort sig smyga / Daggbestänkta blomstergången. C. v. Zeipel i Poet. kal. 1820, 2: 63. i bild. Der vuxit ogräs öfver / mången diktens blomstergång. Tegnér 1: 229 (1842). —
-GÅRD~2. (numera bl. i högre stil) blomsterträdgård; jfr BLOM-GÅRD. Rålamb 14: 1 (1690). Bellman 4: 95 (1791). En liten blomstergård .. för ungdomens .. handledning i Natural-Historien. Alopæus Borgå gymn. 122 (1807). (Vid Ulriksdal hade J. De la Gardie) en .. vacker blomstergård med springbrunnar och andra prydnader. Fryxell Ber. 8: 122 (1838). Georgina variabilis (Dahlia) utgör nu blomstergårdens förnämsta prydnad. Lundström Trädg. 269 (1852). Abelin M. trädg. 94 (1902; i fråga om ä. förh.). bildl. Edra barn äro eder af Gud förlänta, att blifva eder lefnads blomstergård. Wallin Rel. 4: 217 (1837). Dina barndomsminnens blomstergårdar. Rydberg Dikt. 1: 67 (1882). Min dröm har än sitt lyckoland / i hemmets blomstergårdar. Söderberg Dikt. o. sång. 29 (1901). —
-GÄDDA~20. fisk. Uthi Aprilis månad begynner Iissgiäddan at leka; hvarefter följer Frö-giäddan, och sedan Blomster-giäddan, in til Midsommarn. Tiselius Vätter 1: 108 (1723). De största (gäddorna) komma först upp och leka i Maj, då löf och blommor äro utslagna och få derföre namn af Löfgäddor eller Blomstergäddor. Nilsson Fauna 4: 352 (1853). Läsn. f. sv. folket 1906, s. 212. —
-GÄRD~2. GHT 1896, nr 77 A, s. 3. Telegram, adresser och blomstergärder lära hafva inströmmat till .. (A. Strindberg på hans sextioårsdag) i stor mängd från beundrare af hans skriftställareskap. PT 1909, nr 18 A, s. 2. En vacker blomstergärd hade egnats den aflidne. Därs. 1912, nr 125 A, s. 2. —
-GÖDNING~20. jfr BLOM-GÖDNING. För gödslingen af krukväxter, blomsterrabatter och gräsplaner finnas .. i handeln särskildt preparerade gödselblandningar, s. k. blomstergödningar. Kôersner Prakt. handb. 1: 679 (1886). Strindberg Blomst. 136 (1888). Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 134. —
-GÖRDEL~20. Rundtomkring (templet), en präktig blomstergördel lik, / gick Baldurs dal. Tegnér 1: 138 (1822). Bergstedt Vikrama 26 (1846). —
-GÖRDLAD~20, p. adj. (enst.) oeg. Den blomstergördlade golfen (vid Alger). Nyblom Österut 7 (1908). —
-HAF~2. stor mängd tätt växande blommor. Den vida ängdens blomsterhaf. Atterbom LÖ 2: 158 (1827, 1854). Snoilsky 4: 272 (1887). —
1) handel med blommor. Fischerström 2: 158 (1780). Dalin (1850). i bild. När våren öppnar sin blomsterhandel. Unge Minnen 33 (1835); jfr 2.
2) konkret: blomsterbutik. Folk. tidn. 1915, nr 268, s. 1. —
-HANDLARE~200. DA 1793, nr 246, s. 2. Dalin (1850). Blomsterhandlare .. W. (har fungerat som lärare) i blomsterdekoration. LAHT 1905, s. 338. —
-HONUNG~20. biodl. ljus, under högsommaren af bina insamlad honung; jfr BLOM-HONUNG. Heinrich (1814). GHT 1896, nr 89 B, s. 3. —
-HUFVUD~20.
-HUS. (†) växthus. G. Bonde (1740) hos Trolle-Bonde Hesselby 143. Våra fordna orangerier (ha) blifvit förvandlade till låga blomsterhus. Lundström Trädg. 321 (1831, 1852). (O. Rudbeck hade) för sina rara utländska växter .. byggt .. så väl en lärosal som blomsterhus. Afzelius Sagoh. X. 2: 189 (1866). —
-HYLLA~20. hylla att ställa krukväxter på; jfr BLOM-HYLLA. Bouppteckn. fr. Växiö 1836. En blomsterhylla, som i form af en afskuren pyramid, från golfvet höjde sig upp till fönsterkarmen. Wieselgren En man ö. bord 218 (1882, 1892). —
-HYLLNING~20. hyllning medelst öfverlämnande af blommor, blomkastning o. d. (Under Alexander III:s o. hans familjs färder i finska skärgården) har traktens ungdom bringat Kejsaren och Kejsarinnan sin blomsterhyllning och sin sångarhyllning. L. Mechelin i Finland 107 (1893). VL 1908, nr 181, s. 3. —
-HÅLLARE~200, r. l. m. Bordet var dukadt .. hon satte årets sista astrar i borduppsatsens blomsterhållare. Benedictsson Pengar 270 (1885). —
-HÄCK ~2. (numera föga br.) häck af blommande växter. Kellgren 1: 262 (1782). Den delen af engelska trädgårdsparker, som hvarken är gång eller blomsterhäck, är vanligen planerad. Berzelius Reseant. 20 (1812). Nyberg 3: 126 (1842). —
-HÄNGE ~20. hängande blomsamling. Häggens blomsterhängen. Nilsson Dagb. 123 (1816, 1879). Levertin II. 2: 94 (1904). —
-HÖ~2. hö af med blommande växter uppblandadt gräs. I. af Darelli i VetAH 1819, s. 221. I stallet tuggade hästarna blomsterhö. Heidenstam Folkung. 2: 96 (1907). —
-HÖLJA~20. i sht i p. pf. Atterbom LÖ 1: 217 (1824, 1854). I blomsterhöljda tärnors ring. Runeberg 1: 217 (1841). Länder .. / Med blåa berg och blomsterhöljda dalar. B. E. Malmström 6: 91 (1845). Skaror af sörjande (följde) hans blomsterhöljda kista. Wieselgren Vår samt. 175 (1880). bildl. Den breda, blomsterhöljda vägen, som drager till fördömelse. Hagberg Pred. 3: 69 (1817). De legender, som i rikt mått blomsterhölja (Mohammeds barndom o. ungdom). Lindberg Moham. 18 (1897). —
-HÖLSTER? (†) blomholk. Blomklasen (hos Gnaphalium arenarium Lin.) slutar stielken med blekgula gläntsande blomsterhölstor (felaktigt för -hölster l. möjl. för -hölsor, -hylsor) och brandgula blommor. Linné Öl. 160 (1745). —
-JUNGFRU. (†) jungfru som sysslar med blommor, som säljer blommor. C. v. Zeipel i Poet. kal. 1821, 1: 106. bildl. Din (sångmö) är en blomsterjungfru, är en Flora, / som bor i blomdoft, trifs i vestanvinden. Tegnér 2: 244 (1840; till A. Grafström). —
-KALENDER~020. = -ALMANACKA. Almqvist (1844). Dalin (1850). jfr: Flora, toilett-blomstercalender för damer (1845; boktitel). —
-KALK~2. (i högre stil) kalk- l. bägarlik blomma; jfr BLOMKALK 1. S. J. Hedborn i Poet. kal. 1820, 2: 27. Dessa hvita, skära blomsterkalkar. Atterbom LÖ 1: 245 (1854). Öman Lyr. bl. 1: 104 (1857). mer l. mindre bildl. Han (vill) ur stundens blomsterkalk den honung, / som honom flygtigt bjuds, nu suga. Börjesson Brödrask. 36 (1861). —
-KANTAD~20, p. adj. En blomsterkantad sjö. J. G. Oxenstierna 5: 316 (c. 1817). Blomsterkantade stigar. Lagerlöf Berl. 2: 14 (1891). —
-KARNEVAL~200 l. ~102. jfr -KORSO. 1 jan. hvarje år hålles (i Pasadena i Kalifornien) en mycket besökt blomsterkarneval. 2 NF 21: 163 (1914). —
-KARTA~20. (i poesi) om mark (rikt) beväxt med blommor. Till horisontens slut / bredes landets blomsterkarta ut. Tegnér 2: 34 (1816). C. G. Strandberg 24 (c. 1860). —
-KASTA~20. i sht ss. vbalsbst. -kastning. Man blomsterkastade (vid karnevalen i Rom) hvarandra från balkong till balkong. Bremer G. verld. 2: 179 (1860). De kungliga personerna helsades med hurrarop och blomsterkastning från traktens skolbarn. Lunds veckobl. 1888, nr 88, s. 2. bildl., om beröm l. smicker. Samtiden sparde icke på blomsterkastning och kunde ej nog prisa ”hennes (dvs. E. Olins) öfvernaturliga sång ..”. NF 12: 187 (1888). —
-KED~2. (i högre stil) blomsterkedja; särsk. mer l. mindre bildl. Kullar, bundna till en blomsterked. Kullberg Dikt. 4 (1847, 1850). Med .. (prins Gustaf) brast den blomsterked, som så länge i vördad ro sammanhållit konungahusets inre ostörda lycka. Böttiger 4: 169 (1852, 1869). —
-KEDJA~20. Bellman 6: 208 (1789). Engång af Muser bunden / Med blomsterkedjor, Eros / Blef skönheten antvardad. Tranér Anakr. 36 (1828, 1833). mer l. mindre bildl. I blomsterkedjor Chloës hand mig binder. Stagnelius 2: 315 (c. 1815). De bojor, som vinguden pålägger en sådan man, äro blomsterkedjor, dem han sliter, när han vill. Rydberg Ath. 5 (1859, 1866). —
-KIND~2. blomstrande röd kind; jfr BLOM-KIND. Nordenflycht QT 1746—47, s. 105. (Mollberg) Visar, glad och trinder, / Sina blomsterkinder. Bellman 3: 238 (1790). —
-KLASE~20. = BLOM-KLASE 1. Trozelius Rosensten 202 (1752). (Bönderna) vilja helst hafva sina väggar och skåp simpelt renstrukne, på sin höjd med några blomsterklasar. Almqvist Mål. 121 (1840). Klasfiblan (Crepis præmorsa Tausch) vaknar (öppnar blomstren) kl. 7 på morgonen och somnar .. lutande blomsterklasen .. kl. 6 e. m. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 55 (1867). —
-KLOCKA~20. klocklik blomma; jfr BLOM-KLOCKA. C. V. A. Strandberg 1: 56 (1845). De blyga blomsterklockorna (dvs. linneorna) börja sprida sin ljufliga doft i lunden. Abelin Trädg. inomhus 109 (1904). —
-KLÄDA~20. i sht i p. pf.; jfr -BEKLÄDA, BLOM-KLÄDD. Blomsterklädda stränder. Hasselroth Campe Theophron 68 (1794). Blomsterklädda tufvor. Stagnelius 1: 231 (c. 1822). Deras grafvar våren blomsterkläder. Nybom S. dikt. 2: 167 (1846, 1880). —
-KNIPPA~20. knippa blommor; jfr BLOM-KNIPPA. På bart hår får man ofta se på ena sidan en stor blomsterknippa. Konst- o. nyhetsmag. 5: 32 (1823). Målade fönster, på hvilka man kunde se .. kransar och blomsterknippor. Lundgren Mål. ant. 3: 191 (1873, 1884). särsk. (†) bukett; jfr -KNIPPE. Blomsterknippa, Kryddqvast. Schultze Ordb. 2351 (c. 1755). Almqvist (1844). —
-KNIPPE~20. (knappast br.) knippe blommor; jfr BLOM-KNIPPE; särsk. (†) bukett; jfr -KNIPPA slutet. Tacksäjelse för et blomster-knippe. Nordenflycht QT 1746—47, s. 156 (öfverskrift). G. F. Gyllenborg Vitt. 1: 193 (1795). —
-KNOPP~2. jfr BLOM-KNOPP. Nordenflycht QT 1745, s. 99 (1739). Draba verna .. har oftast .. blomsterknopparne utvecklade om hösten. E. Fries i Bot. notiser 1866, s. 93. mer l. mindre bildl. En knappast mogen blomsterknopp / .. Här ligger wijsnad neder. Rydelius Vitt. 41 (1710; om en afliden flicka). ”.. Hvad tycker ni om lukten på den blomsterknoppen?” sad' jag, stack min knytnäfve under näsan på honom. Nyblom Hum. 50 (1874, 1883). —
-KOAFFYR~102. De mest omtyckta former för blomster-coiffurer äro kransar. N. journ. f. dam. 1856, s. 20. —
-KONUNG~20 l. -KUNG~2. om framstående kännare l. älskare af blommor; jfr -DROTT. Skönt är ditt rike .., / du blomsterkung! Tegnér 2: 312 (1821; om C. A. Agardh). Törneros Bref 1: 327 (1831). särsk. om Linné. Den store blomsterkungen .., som fört det svenska namnet till jordens ändar. Tegnér 5: 202 (1820). (E. Fries) är .. den, som i mest omfattande grad tagit arf efter blomsterkonungen. Nyblom i SAH 56: 33 (1879). Lundin N. Sthm 50 (1887). —
-KORG~2. korg med (i allm. lösa, men äfv. planterade) blommor i l. afsedd att ha blommor i; jfr BLOM-KORG 1. Schultze Ordb. 2188 (c. 1755). En blomsterkorg med frukt, / Med väpling och jasminer. Bellman 2: 16 (1769). A(grostis) nebulosa Bois. .. Ett .. gräs ... Utmärkt vackert .. till plant(ering) i krukor, blomsterkorgar, amplar o. s. v. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 12 (1876). i bild Våren / Sin blomsterkorg man tömma såg. Stagnelius 2: 712 (c. 1820). —
-KORS~2. kors viradt med blommor, blommor bundna i form af ett kors. Atterbom Minnen 456 (1818). SD 1896, nr 191, s. 4. —
-KORSO~20. festlig tillställning som består däri att dubbla rader af ekipager, rikt smyckade med blommor, köra i motsatt riktning under det att de åkande kasta blommor l. konfetti på hvarandra. C. G. Wrangel i SvD 1900, nr 121, s. 5. Lewenhaupt Med Reddy 152 (1907). —
-KORT~2. kort hvarpå blommor äro afbildade. Lundin N. Sthm 210 (1888). Hedenstierna Fru W. 42 (1890). —
-KRANS~2. [fsv. blomsterkranz] af blommor bunden l. virad krans; jfr BLOM-KRANS 1. Lex. Linc. (1640; under sertum). Spegel Tilsl. par. 148 (1705). Festligt prydd af blomsterkransen, / Hon tjusfull sväfvade i dansen. Stagnelius 2: 392 (1818). Lysander Äfv. 75 (1872). bildl. (Hon) plockade tanklöst blad för blad / af stundens brokiga blomsterkrans! Sturzen-Becker 6: 169 (1868). Sveriges Anor (af B. v. Beskow), — en enda stor blomsterkrans, lindad kring fäderneslandets dyrbaraste minnen. C. G. Strandberg i SAH 45: 37 (1869). —
-KRANSA~20. jfr -BEKRANSA. Blomsterkransad, Amor! skall jag gå / I Ditt Tempel att till präst mig viga. Stagnelius (SVS) 1: 242 (1813). Blomsterkransa skulle jag min panna. Runeberg 2: 188 (1830). Då .. erkebiskopen Jöns Månsson .. af konung Gösta kröntes till majgrefve och vid konungens sida red blomsterkransad in i staden. Lundin (o. Strindberg) G. Sthm 51 (1880). mer l. mindre bildl. (Thiers) blomsterkransar bilderna af de män, som skapat sig ett historiskt namn. A. P. Cronholm i SKN 1843, s. 251. All naturn / Blomsterkransad ler. Sehlstedt 1: 41 (1853, 1861). —
-KRASSE~20. I(beris) umbellata L. och I. amara L. .., kallade blomsterkrasse l. flipkrage, höra till trädgårdarnas vanligaste enåriga prydnadsblomster. 2 NF 12: 305 (1909). —
-KRIG~2. Blomster- och confetti-kriget (på karnevalen i Rom var) i god fart. Bremer G. verld. 2: 179 (1860). Heidenstam Vallf. 209 (1888). —
-KRONA~20.
1) krona l. krans bunden af blommor. Blomster kronor, Coronamenta. Lex. Linc. (1640). I dok förbyttes straxt min blomsterkrona. Stagnelius (SVS) 1: 388 (c. 1815). (Zephyr) fäster på Astolfs hufvud sin egen blomsterkrona. Atterbom LÖ 2: 386 (1827, 1854). Kindblad (1867). mer l. mindre bildl. Det sista bladet föll / Ifrån min vårfröjds sköna blomsterkrona. Nicander 2: 323 (1820). Då all naturen står liksom en brud, / Med blomsterkronor och med gröna kransar. A. Fryxell i Poet. kal. 1822, 1: 49.
2) (numera knappast br.) blomkrona, blomma. Nordforss (1805). i bild. Din (Franzéns) sångmö dväljes i en blomsterkrona, / som fridens ängel i sitt Eden bor. Tegnér 1: 240 (1841). —
-KRUKA~20. blomkruka (se d. o. 1). Möller (1745; under bouquetier). Hon bryter en blomma af en blomsterkruka. Envallsson Ädelmod. bönd. 15 (1794). I karmarna till de åt gårdsidan vettande små blyinfattade fönstren (i stugorna i Gärds härad) hafva blomsterkrukor, spegel och husets boksamling .. sin plats. Karlin Kulturh. mus. 13 (1888). —
-KRUKS-DREJARE—0~200. Blomsterkruksdrejare .. erhåller .. plats .. vid Göteborgs Lerkärlsfabrik. Fädernesl. 1907, nr 37, s. 4. —
-KRYDDGÅRD. (†) blomsterträdgård. Allehanda slags örter för köks- och blomster-kryddgården. Kalm Resa 1: 375 (1753). —
-KRÄFTA. (†) (individ af) kräftdjurarten Cancer floridus Lin. Weste (1807). Almqvist (1844). Kindblad (1867). —
-KRÖNA~20. i sht i p. pf. En .. herde-flock .. offrar mjölk och bär i blomsterkrönta skålar. Creutz Vitt. 11 (1761). O kosteliga bord, med blomsterkrönta rätter. Bellman 6: 203 (1787). Yngling, .. / Blomsterkrön din tinning, töm pokalen ..! Stagnelius 2: 126 (1821). Hjältekonungens blomsterkrönta bild bland rika flaggdekorationer. Fyris 1894, nr 148, s. 2. —
-KULLE~20. (i sht i högre stil) med blommor beväxt kulle. Vårens blomsterkullar. Stagnelius 1: 162 (1812). Mellan blomsterkullar Mälarn blickar. C. G. Strandberg 76 (1854). Blomsterkullar, uti hvilka vårblommande plantor finnas. Tidskr. f. landtm. 1897, s. 364. —
-KULTUR~02. Handbok i blomsterkulturen .. af .. Wennström. (1831; boktitel). Lundström Trädg. 263 (1831, 1852). —
-KVARTER~02. för blomsterodling afdeladt parti i en trädgård; jfr BLOM-KVARTER. Mont-Louis Fr. spr. 239 (1739). Lustgårdarne (på Honam) .. äro .. i anseende til .. parterrer, alléer och blomster-quarter, mycket snygga. Ekeberg Ostind. r. 130 (1771, 1773). Dalin (1850). LAHT 1901, s. 292. —
-KVAST~2. [fsv. blomsterqvaster]
1) [jfr motsv. anv. i fsv.] (i sht i bygdemålsfärgadt spr.) bukett; jfr -BUKETT, BLOM-KVAST 1. Helsingius E 7 b (1587). Riccoboni Catesby 104 (1761). Ack, Babet! sådana vackra rosor! hvilka sköna narcissor! Hvar får du altid så vackra blomsterqvastar? Envallsson Ädelmod. bönd. 7 (1794). Här bor jag ensam, umgås blott med Amor / Och smider värs och binder blomsterkvastar. Wulff Petrarcabok 95 (1905).
2) (knappast br.) bot. blomkvast (se d. o. 2). Bergnackeln (Hieracium murorum L.) .. har .. nästan enkel, spärrad blomsterqvast. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 59 (1867). S. Ambrosiani i Sv. fornm.-fören. tidskr. 12: 321 (1904).
3) fyrverk. Blomsterqvast .. Ett slags fyrverkerield, liknande en blomsterqvast. Dalin (1850). Kindblad (1868). —
-KVIST~2. [fsv. blomsterqvister]
1) (†) blomstjälk; jfr BLOM-KVIST 1. Bryta Blomsterqwistarna bort, deflorare. Wollimhaus Ind. (1652). Almqvist (1844).
-KÄNNARE~200. Lind (1749; under blumen-kenner). Blomster- och djurkännaren Linné. Berlin Läseb. 31 (1852, 1866). —
-KÄPP~2. käpp afsedd till stöd för (blombärande) växt; jfr BLOM-KÄPP. Lundberg Träg. 193 (1754, 1780). Blomsterkäppar hvarvid växterna upbindas. Fischerström 2: 167 (1780). Lindgren Trädg. 8: 93 (1884). Quiding Hvidehus 223 (1899). —
-LAND~2.
1) trädgårdsland l. rabatt med blommor på. Atterbom i Poet. kal. 1812, 1: 29. En rosenstängel bland / liljor i ett blomsterland. Tegnér 1: 221 (c. 1825). Trädgården bredde .. sina brokiga blomsterland ut i det glänsande solskenet. Lundegård Prins. 19 (1889).
2) land l. nejd som är rik(t) på blommor. Det stilla blomsterland, / hvarest Vetterns vågor somna / trötta mot den gröna strand. Tegnér 2: 347 (1830). Blomsterlandet Holland. Grimberg Sv:s hist. 399 (1908). bildl. Ljufva drömmars blomsterland. Stagnelius 2: 662 (1815). —
-LEK~2.
1) lek med blommor; blommors lek. Se hur fagra sippan trånar, / Ryckt ur ängens blomsterlek. Sätherberg Dikt. 2: 78 (1863). Med blomsterlekarna blandades (för den unge Linné) snart allvar. Fries 2 Linné 1: 12 (1903).
2) [efter fr. jeu floral] jfr -SPEL. NF 7: 1208 (1883). (Den 1323 i Toulouse stiftade akademiens) sångarfester och prisutdelningar, jocs florals eller ”blomsterlekar”, ha .. återupptagits i senare tid. Vising Prov. trub.-diktn. 113 (1904). —
-LEM~2. (i poesi) fin, fager lem. Ingen vilddjurstand / Skall gudlöst såra dessa blomsterlemmar. Stagnelius 1: 544 (1821). Andersson Ratnavali 18 (1892). —
-LID~2. (i poesi) Ånyo såg jag klarblå himmel glimma / Utöfver sjö och skog och blomsterlid. Atterbom Dikt. 1: V (1837). Heidenstam N. dikt. 34 (1894, 1915). —
-LIF~2. (i poesi) (Rosens) sköna blomsterlif. P. A. Sondén i Poet. kal. 1817, 1: 6. O, hvarför gaf ej Han med sitt allmakts-Blif / En evig vår åt din (blommans) oskulds blomsterlif? Runeberg 2: 231 (1830). bildl. Ack! skaldens och skönhetens blomsterlif ödes, / Fast vattnadt med tårar. Wallin Vitt. 2: 121 (1821). Östergren N. dikt. 89 (1879). —
-LIK~2. jfr BLOM-LIK. Blomsterlika prydnader. Litt.-tidn. 1795, s. 189. Tvenne gossar, / Späda, blomsterlika båda. Runeberg 1: 306 (1841). —
-LINDA~20, sbst. jfr -GIRLAND; i bild. Pingsten bundit färdig / Sin blomsterlinda åt midsommar-stången. Atterbom LÖ 2: 309 (1827, 1854). —
-LINDA~20, v. i sht i p. pf. Hvilkens denna nötta käpp, som siras, / Som så grann och blomsterlindad står? Lenngren 7 (1796). En blomsterlindad bår. Atterbom LÖ 2: 395 (1827, 1854). Heidenstam N. dikt. 82 (1915). bildl. Blomsterlindad var hvar pil han (dvs. Tegnér) strödde, / Men dess udd ej svek. Kullberg Dikt. 221 (1846, 1850). Snoilsky 1: 300 (1878, 1883). —
-LUKT~2. jfr -DOFT. Lind (1749; under blumen-geruch). Granadas blomsterlukter. Atterbom i Phosph. 1810, s. 269. Hallström Sagodr. 168 (1910). —
-LUND~2. (i poesi) Envallsson Tunbind. 19 (1781). I rosens doft, i blomsterlundens gömma. Sätherberg Dikt. 1: 170 (1846, 1862). Lik en blomsterlund i qvällen / Hela kyrkogården står. Modin Dikt. 217 (1878). —
-LYRA ~20.
1) blomsterbinderi (se d. o. 3) i form af en lyra. (Arvid Ödmann fick på sin 25-årsdag mottaga) blomsterlyror, stora buketter o. s. v. Ner. alleh. 1896, nr 209, s. 3.
2) [namnet är föranledt af blommans form] (individ l. art af) växtsläktet Dielytra Borkh., löjtnantshjärtan. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 84 (1876). Svensson Sv:s kulturv. 195 (1893). särsk.
a) (individ af) arten D. spectabilis DC. T. M. Fries i UVTF 25: 64 (1880). Krok o. Almquist Flora 1: 91 (1883, 1893).
-LÅDA~20. (trä)låda med däri planterade blommor l. afsedd att däri plantera blommor. Fischerström 2: I i 6 b (1780). Dalin (1850). —
-LÖK~2. lök ur hvilken växt utvecklas som odlas för sina blommors skull; jfr BLOM-LÖK. Ahlich Träg. xxiix (1722). Bellman 1: 164 (1771). Haarlem är ännu centrum för odlingen af blomsterlökar. Tidskr. f. landtm. 1900, s. 928. —
-LÖKS-GLAS—0~2. (-lök-) glas för drifning af lökväxter, hyacintglas; jfr -GLAS 1. Priskur. å hushållsglas 1899, s. 61. —
-LÖKS-ODLING—0~20. (-lök-) särsk. konkret. På ett par ställen i Tyskland finnas mycket stora blomsterlökodlingar, särskildt vid Berlin. Tidskr. f. landtm. 1900, s. 928. —
-MARK~2. med blommor (rikt) beväxt mark. Then blomsterMark, som pryddes konsteliga / Med Nardus och Caneel, med Rosmarin och Roosor. Spegel Guds verk 271 (1685). Stagnelius (SVS) 1: 391 (c. 1815). A. N. Lundström i Nord. tidskr. 1883, s. 78. —
-MATTA~20. (i högre stil) med blommor rikt beväxt stycke mark. Bellman 3: 165 (1769, 1790). Blomstermattor af troget vårdade förgät-mig-ej. Atterbom Minnen 68 (1817). Springbrunnar och marmorstoder, .. skuggiga gångar och lysande blomstermattor. Rydberg Rom. d. 285 (1874, 1882). bildl. Ödmjuker er, när väna händer smyga / En blomstermatta under eder fot. B. E. Malmström 6: 295 (1839). —
-MJÖL~2. (knappast br.) frömjöl; jfr BLOM-MJÖL. (Regn) hindrar blomstermjölet at utbreda sig öfver stiftet. Wåhlin Bastholm 160 (1791, 1804). Bergstedt Vikrama 31 (1846). —
-MOSSA~20. löfmossläktet Splachnum Lin., parasollmossa. Liljeblads Flora 525 (1816). Dalin (1850). —
-MOTIV~02. Blomstermotiv i skilda arter af stilisering. E. G. Folcker i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1897, 2: 55. G. Upmark Därs. 1898, 1: 65. —
-MÅLA~20. Blomstermåladt listverk. SD(L) 1901, nr 447, s. 2. bildl., om förskönande framställning. En kraftig skildring ur svenska allmogens lif, något grofkornig och ingalunda blomstermålande. SD(L) 1895, nr 327, s. 7. —
-MÅLARE~200. Målaren Jan van Os .. är en särdeles skickelig Blomster-målare. Björnståhl Resa 4: 269 (1774). Blomster-målaren Joh. Breughel. Bagge Wendt 364 (1835). Lundell (1893). bildl.:
a) persons som ger en förskönande framställning af ngt l. som har för sed att framställa saker på ett förskönande sätt. Gripenstedt (fick) .. namnet ”blomstermålaren”, hvilket .. innebar, att han tecknat ”för mycket blommor”. Wieselgren Vår samt. 111 (1874, 1880). Boccaccio, som .. var en sådan blomstermålare. Vising Dante 31 (1896).
b) person hvars stil är rik på bilder o. granna uttryck; jfr BLOMSTER 3 e. Hammarsköld tog T(egnér) för en blomstermålare, stundom praktfyrverkare. Wieselgren Sv:s sk. litt. 5: 8 (1849). —
-MÅLNING~20.
1) konst l. handling att måla blommor (blad o. frukter), blomstermåleri. Den i sjelfva blomstermålningen oöfverträffade Johann van Huysum. Bagge Wendt 364 (1835). Estlander Konst. hist. 437 (1867). bildl., om handlingen att framställa ngt på ett förskönande sätt, skönmåleri. Den ideliga blomstermålningen af dygd och menlöshet. P. A. Gödecke i Nord. tidskr. 1883, s. 335.
2) konkret: målning l. tafla som föreställer blommor (o. blad), blomsterstycke. Djur- och Blomster-Målningar. Bergklint Sam. 1: 203 (”320”) (1775, 1794). En japanesisk blomstermålning. Hirn Hearn Exot. 2: 89 (1903). bildl.: framställning af förträffliga förhållanden, förskönande framställning, skönmålning. Gripenstedt Tal 1: IV (1872). Sv. mossk.-fören. tidskr. 1893, s. 455. —
-MÅNAD~20. (nästan bl. i högre stil o. i almanackan) maj månad. Löf- och Blomster-Mån(ad). Hiorter Alm. 1745, s. 12. Liedbeck Alm. 1746, s. 12. Schultze Ordb. 3035 (c. 1755). Leopold (1809) i 2 Saml. 10: 36. Lundell (1893). särsk. (i högre stil) bildl.: tid då lyckan, glädjen o. d. ”står i blom”, af lycka o. glädje fylld tid, lifvets vår, säll tid. I lifvets blomstermånad. Stagnelius (SVS) 1: 382 (c. 1815). Vår sällhets blomstermånad. Brinkman Vitt. 2: 126 (1842). —
-MÄSTARE~200. (i högre stil, föga br.) trädgårdsmästare (i en blomsterträdgård). Atterbom i Poet. kal. 1816, 1: 14. Kommer re'n i gryningstimman / Blomstermästarn hit att njuta / Unga rosors morgondoft? Wirsén Sång. o. bild. 151 (1884). Heidenstam Karol. 2: 59 (1898). —
-MÖNSTER~20. jfr BLOM-MÖNSTER. En Damasches duk .. med Blomster mönster. Ågerups arkiv Bouppteckn. 1751. En .. flamsk väfnad med .. blomstermönster på svart botten. L. Zickerman i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1898, 2: 63. —
-NÄT~2. (i högre stil) oeg. o. bildl. Lustans fina blomsternät. Stagnelius 2: 4 (c. 1815). Här uppe i barrskogen spinner Linnæa borealis sitt fina, doftande blomsternät. E. Wigström i VLS 186 (1888). —
-ODLARE~200. Lundström Trädg. 297 (1852). Variationer, som .. uppkommit under blomster-odlarens hand. Agardh Linnés lära om art. 65 (1885). PT 1900, nr 3 A, s. 3. —
-ODLING~20. jfr -SKÖTSEL. Wennström Blomsterkult. 1 (1831). Blomsterodlingen på fritt land. LAHT 1904, s. 274. Blomsterodling under glas. Därs. 1905, s. 338. Huvudort för blomsterodlingen är Haarlem, som härvidlag intar främsta platsen i Europa. Rönnholm Ekon. geogr. 129 (1907). —
-ORNERING~020. särsk. konkret. Denna .. blomsterornering anbringas .. på blond och på tyll. Sthms modejourn. 1852, s. 80. —
-PARK~2. park där blommor växa i stor mängd. Gadd Landtsk. 3: 268 (1777). En Hesperisk blomsterpark. Kellgren 2: 187 (1781). Den sälla Blomsterparken. Lenngren 318 (c. 1797; om paradisets lustgård). Atterbom LÖ 2: 122 (1827, 1854). bildl. Nordenflycht QT 1745, s. 13. (Geijers prosa) är en blomsterpark, som frodas öfver förborgade skatter. Tegnér 5: 272 (1822). Wirsén I lifvets vår 73 (1888). —
-PARTERR~02. (utmed boningshus liggande större) blomsterrabatt l. blomsteranläggning; jfr BLOM-PARTERR. En Terasse, som nyttjas til Köks-kryddgård och Blomster-parterre. GT 1788, nr 76, s. 4. En färgrik blomsterparterre, prunkande och doftande af de yppigaste rosenbuskar. Atterbom Minnen 45 (1817). Kyrkan stod som en blomsterparterr: Löfhyddones högtid / såg man i lefvande bild. Tegnér 1: 188 (1820). G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 29 (1876). —
-PIL~2, sbst.1, r. l. m. med blommor lindad pil; pil bestående af en blomma l. blommor. Bellman 5: 350 (c. 1780). Guden, som blomsterpilar bär, / Kama. Bergstedt Metr. öfv. 48 (1845). (Kärleksguden Kama) lade .. på sin surrande bågsträng en blomsterpil af hvassaste slag; och Putrakas blef sårad med besked. Lysander Äfv. 41 (1872). —
-PIL~2, sbst.2, r. l. f. (individ l. art af) trädsläktet Itea Lin., särsk. (individ af) arten I. virginica Lin. Lilja Sk. flora 801 (1870). Svensson Sv:s kulturv. 296 (1893). —
-PLAN~2. (i sht i poesi, mindre br.) med blommor (rikt) beväxt plan; jfr BLOM-PLAN. Sidst när på liuflig Blomsterplan, / Jag mina Lamb utförde. Odel Sincl. 1 (1739, 1741). Se, se, hvad tulpaner, / Hvad narcissor, hvad väpling och gräs! / Skönsta blomsterplaner. Bellman 1: 163 (1771). Höjer Sv. 2: 622 (1878). oeg., om land l. trakt rik(t) på blommor. Mins Du det land der förr Du trifdes gerna, / den blomsterplan med sina hvita torn ..? Tegnér 1: 185 (1820; om Skåne). Bäckström Lyr. dikt. 75 (1870). —
-POTTA~20.
-PRAKT~2. jfr BLOM-PRAKT. Spegel Guds verk 129 (1685). Dalens blomsterprakt. Bring Dante 218 (1905, 1913). —
-PRYDA~20. i sht i p. pf.; jfr BLOM-PRYDD. Blomsterprydde Ängiar. Ehrenadler Tel. 8 (1723). Herdinnor visa sig med blomsterprydda hår. Gyllenborg Bält. 262 (1785, 1800). Majstången, som man hos oss först blomsterpryder midsommars-afton. Geijer I. 3: 69 (1810). (Hon) lefver nu blott för att blomsterpryda hans grafställe. C. D. af Wirsén i PT 1907, nr 69 A, s. 3. —
-PRYDNAD~20. prydnad bestående l. förfärdigad af blommor. Almqvist (1844). Hägg är .. vårens första blomsterprydnad. Lundström Trädg. 387 (1852). Kaufmann Frankr. 237 (1883). —
-RABATT~02. jfr BLOM-RABATT. Lundberg Träg. 201 (1754, 1780). På senare tider har (Kungsträdgården) .. blifvit prydd med gräsmattor och blomsterrabatter. Ill. Sv. 1: 75 (1882). —
-RANKA~20. jfr -SLINGA, BLOM-RANKA. V. F. Palmblad i Poet. kal. 1815, 2: 58. En lång blomsterranka drog sig mellan öfre och nedre fönsterraden. Nicander Minnen 1: 214 (1831). En .. ram af barocka bladguirlander och blomsterrankor med biverk af musslor och tripoder. C. R. Nyblom i PT 1892, nr 221, s. 3. —
-REGN~2. mängd nedfallande blommor, i allm. kastade till hyllning åt ngn; jfr BLOM-REGN. Fruntimmerna .. läto blomsterregn .. nedfalla för de höga resandes fötter. SvT 1852, nr 163, s. 2. Ett blomsterregn då haglar öfver scenen, / buketter, kransar, lagerblad och dahlier, / och citrusblommor, brutna nyss från grenen. Sturzen-Becker 5: 27 (1862). Ifrån körsbärsträd och aplar / Duggar snöhvitt blomsterregn. Östergren Dikt. 123 (1871). Heidenstam Dikt. 77 (1895). bildl., om rikligt beröm l. smicker. (P. E. Svedboms) egna publicistiska idrotter .. (har) pieteten hos hans efterlefvande medarbetare öfverhöljt med ett ymnigt blomsterregn. Crusenstolpe Medalj. 118 (1858); jfr BLOMSTER 3 e. —
-RIK~2.
1) till 1 o. 2; jfr BLOM-RIK. Blomster-rika bärg dalar och fält. Hasselquist Resa 572 (1749). Det mjuka blomsterrika gräset. Törneros Bref 1: 271 (1827). Blomsterrika exemplar (af vinterastern). G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 94 (1883).
2) till 3 e. Den Franske (talaren är) blomsterrik och kitlande. Lanærus Försök 80 (1788). Gud vet .. hur det går honom (dvs. Franzén), då han med sin kristliga enfaldighet kommer på predikstolen efter den blomsterrike Hagberg. Tegnér 5: 383 (1824). I ett förberedt, blomsterrikt svar (på schahens frågor) yttrar (premiärministern), att ... Hedin Gm Persien 349 (1887). —
-RIKE~20. (i sht i högre stil) sammanfattning af blommorna tänkta som medlemmar i ett samhälle; jfr -VÄRLD. Naturens blomsterrike. Nordenflycht QT 1746—47, s. 62. Vårens blomsterrike. Stagnelius 1: 214 (c. 1822). Kindblad (1868). särsk.: sammanfattning af de på ett visst område förekommande blombärande växterna, blomsterflora. Det gotländska blomster-rikets många små blyga skönheter. Bergman Gotl. skildr. 200 (1882). Den tropiska verldens blomsterrike. Svensén Jorden 68 (1884). —
-RIKEDOM~200 l. ~102. jfr BLOM-RIKEDOM. Våren .. med dess blomsterrikdom. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 335 (1818). De naturliga ängarnas blomsterrikedom. Rydberg Kulturh. förel. 1: 246 (1880). —
-RING~2. Zephyr står i blomsterringen. Atterbom i Poet. kal. 1812, 1: 24. Fjäriln flög i blomsterringen. Runeberg 2: 242 (1830). bildl. En blomsterring af fyra unga bröder. Böttiger 1: 151 (1843, 1856). —
-ROT~2. (numera knappast br.) Lind (1749; under blumen-zwiebel). Blomster-lökar och Blomster-rötter, som til Lustgården höra. Lundberg Träg. 125 (1754, 1780). —
-RUM~2. rum afsedt för krukväxter o. d.; jfr BLOM-RUM. Man bör .. icke om aftnarne elda i växthus och blomsterrum. Lindgren Trädg. 7: 28 (1883). Då särskilda blomsterrum eller vinterträdgårdar finnas att tillgå. Abelin Trädg. inomhus 63 (1904). —
-RÖR~2. (individ l. art af) växtsläktet Canna Lin.; jfr BLOM-RÖR. Lilja Flora ö. odl. vext. 1 (1839). G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 83 (1883). —
-SAL~2. (i poesi) rum där (många) blommor odlas l. ha sin plats. Bellman 6: 166 (1785; om orangeriet på Karlberg). Dens. Gellert 113 (1793). särsk.
a) oeg., om blomrik nejd. Grönsken, fält och dalar! / Hulda Genier skydde / Er, I blomstersalar ..! G. Ingelgren i Poet. kal. 1814, 2: 32. Böttiger 1: 251 (1837, 1856; om trakten vid Tivoli).
b) bildl. (I någon lugn dal) bygga vi vår lefnads blomstersal. Blanche Komediant. 30 (1850, 1860). —
2) konkret: samling af blommor l. blommande växter. Jag (har) på ängar och åker-täppor funnit en tämmeligen prydelig blomster-samling. E. Lagus i VetAH 1772, s. 353. Stadens blomstersamling. Lundin N. Sthm 50 (1887; om Sthms stads växthus). särsk. (†) herbarium. Weste (1807). Sundén (1885).
3) (†) konkret: samling af valda dikter, antologi. Lindfors (1815). Dalin (1850). Sundén (1885). jfr: Böttiger 5: 292 (1871, 1874; om Stagnelius' diktsamling ”Liljor i Saron”). —
-SIR. (†) af blommor bestående prydnad. Hit anländ i sin blomsterzir / Är vårens unga gud. Stagnelius 2: 165 (1821). —
-SIRA~20. Thorild 3: 166 (1791). Den skyhöga Majstång .., den glädjen och kärleken blomstersirat. Wadman Saml. 1: 33 (1818, 1830). —
-SIRAT~02. Wikforss (1804; under blumenzierrath). Flaskan, locket och bägaren prydas af fint ingraverade blomster-sirater. Bergman Gotl. o. Visby 44 (1858). Lagerlöf Hom. Od. 295 (1908). —
-SJÄL~2. (i högre stil) Sist sin blomstersjäl till slut / andas han (dvs. fjärilen) som blomdoft ut. Törneros Bref 1: 28 (1824). Sagan berättar om .. (aposteln Johannes), att när han skulle dö, då lade han sig i en graf af blommor, och derifrån flög hans blomstersjäl opp till den store Gudasonen, som han haft så kär. Tegnér 3: 383 (1836). Af veka händer vårdad, / Sin blomstersjäl min blomma (dvs. Nadeschda) / Har vecklat ut i fägring. Runeberg 1: 247 (1841). (Nattviolens) blomstersjäl (utströmmar) i doft. Vetterlund Stud. o. dikt. 63 (1894, 1901). —
-SKARA~20. (i högre stil) Runeberg 2: 207 (1829). När vårens blomsterskara / För dig i parken kläder sig. Hedborn 1: 124 (1835). —
-SKIDA~20. (På palmträdet) framte sig .. långa svärd lika blomster-skidor och därutur framalstras sedan blomer. Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 196 (1786). Fröding Stänk 112 (1896). —
-SKRIFT~2. (i poesi) blommorna tänkta som en skrift gm hvilken ngt meddelas människorna. Natur! jag fattat väl ditt hjertas mening, / Din blomsterskrift och dina fåglars språk. E. Sjöberg 37 (1820). Skrif (o dal) .., med hvar nyfödd vår, / Din blomsterskrift om bättre regioner. Runeberg 2: 200 (1830). jfr: Johannisboken .., / den bok, som borde skrifvits blott / med blomsterskrift på himmelsblått. Tegnér 2: 524 (1839). —
-SKRUD~2. (i högre stil) skrud af blommor; oftast oeg., om växande blommor; jfr -DRÄKT, BLOM-SKRUD. J. G. Oxenstierna 2: 251 (1787, 1806). Floras blomsterskrud. Leopold 2: 480 (1795, 1815). Ängarne lysa .. med den förtjusande brokiga blomster-skrud, som ... Stiernstolpe Arndt 2: 209 (1807, 1814). Stolt prunka träden / i sin frukt- och blomsterskrud. Andersson Sudrâka Lervagnen 85 (1899). bildl. Älskog klädde tankan / Uti blomsterskrud. Lenngren 217 (1795). —
-SKÅL~2.
2) (i poesi) skålformig blomma, blomkrona; jfr BLOM-SKÅL 2. Bellman 1: 168 (1771). Ängens mantel, len och grön, / Prunkar skön / Mellan tusen blomsterskålar. Tranér Anakr. 173 (1829, 1833). Daggen darrar uti blomsterskåln. Tegnér 2: 228 (1836). Östergren N. dikt. 15 (1879). —
-SKÄRNING~20. skärning af blomsterformiga prydnader. Blomsterskärning af rötter till dekorering. SD 1915, nr 65, s. 12. —
-SKÖRD~2. Thorild 1: 127 (c. 1785). (Jag) gjorde .. en ganska rik blomsterskörd uti parterren. C. C. Gjörwell (1804) i Sv. mem. o. bref 2: 223. Fries 2 Linné 1: 11 (1903). —
-SKÖTE~20. (i poesi) Ängens blomstersköt. Kellgren 2: 248 (1780). I naturens blomstersköte. Tranér Anakr. V (1833). —
-SKÖTSEL~20. jfr -ODLING, BLOM-SKÖTSEL. Möller (1790). Handbok i Svenska Trädgårds- och Blomster-skötseln. Öfversedd af .. Laurell. (1841; boktitel). I stället för pomerans-kulturen har blomster-skötseln inträdt. Lundström Trädg. 321 (1852). —
-SLINGA~20. jfr -RANKA, BLOM-SLINGA. P. A. Säve i Ant. tidskr. 1: 114 (1864). Hedin Gm Khorasan 268 (1892). —
-SLÄKTE~20.
1) släkte af blombärande växter. Detta på arter särdeles rika blomsterslägte (näml. Aster Lin.). G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 29 (1876).
-SLÖJA~20. (i högre stil)
a) växande blommor tänkta ss. en markens slöja. Atterbom i Poet. kal. 1814, 2: 34. Den blomsterslöja, som naturen och konsten i förening här (på kyrkogården) dragit öfver förgängelsen. Nicander Minnen 1: 42 (1831). Naturens blomsterslöja. Böttiger 2: 271 (1857).
b) bildl. Det i blomsterslöjor inhöljda skämtet .. firade sina riddaröfningar i konungaborgen (under G. III). Rydqvist i SAH 12: 447 (1827). —
-SMYCKA~20. Stagnelius 2: 240 (1821). Hennes blomstersmyckade panna. Lysander Tre föredr. 3 (1855). Grönskande och blomstersmyckade platser. Fries Grönl. 27 (1872). refl. Skall jag, arma, blomstersmycka mig? Runeberg 1: 220 (1841). —
-SNÅR~2. Lundens blomstersnår. Wirsén Sång. o. bild. 7 (1881, 1884). Hagtornens blomstersnår. Levertin Leg. o. vis. 36 (1891). Välluktsånga från blomstersnår. Söderberg Dikt. o. sång. 73 (1901). —
-SNÖ~2. (i högre stil) mängd af hvita blommor. Sippornas blomstersnö. J. C. Nyberg i Poet. kal. 1820, 2: 72. Äppelträdet .. strödde / blomstersnö. E. Beckman i Vintergatan 1894, s. 12. —
-SNÖRE~20. konst. blomsterband, -girland. Carlberg Sthms architect contoir E 1 a (1740). Af de vegetativa ornamenten förekomma (i den ”nordiska barocken”) mest yppigt utvecklade frukt- och blomstersnören. Hahr Arkitekt. hist. 415 (1902). —
-SPIRA~20.
1) eg.: spira bunden af l. virad med blommor; bildl.: mild, ljuf regering l. styrelse. Vidt som skyn den blåa pellen spänner, / .. Kärlek, ock din blomsterspira rår. Stagnelius 2: 121 (1821). Det vidsträckta kunskapsfält, öfver hvars alla områden Linné .. förde sin blomsterspira. Böttiger 5: 12 (1867, 1874).
2) spirlik blomställning; jfr BLOM-SPIRA. I sidländ vildmark höjer en blomma, kallad Jungfru Marie hand, sin vackra ljusröda blomsterspira. Afzelius Sagoh. 3: 112 (1841). T. M. Fries i UVTF 25: 45 (1880). —
-SPRÅK~2.
1) (i poesi) till 1 o. 2: blommornas språk. Nicander 1: 346 (c. 1830). Böttiger 2: 71 (1833, 1857). Tyd oss blomsterspråket skönt! Dens. 4: 36 (1835, 1869; i dikt till E. Fries). jfr: Ett svårt företag är det utan tvifvel af en skald att så länge tala blomsterspråket. Geijer I. 8: 183 (1838; i fråga om Atterboms diktcykel ”Blommor”).
2) till 1 o. 2: blommor l. bilder af blommor ss. meddelelsemedel i det man låter hvarje blomma ha en viss bet.; jfr BLOM-SPRÅK. Blomsterspråket historiskt, mythologiskt och poetiskt tecknadt af Vilhelmina. Stålberg (1843; boktitel). ”Blomsterspråk”, vare sig mera populärt sådant (såsom användningen af förgätmigej, eternell, myrten och lager) eller mera speciellt och detaljeradt utarbetadt. Noreen Vårt spr. 1: 15 (1903).
3) till 3 e: blomster- o. bildrikt språk. Blomsterspråket hör till Orienten. Tegnér 4: 284 (1836). Det osmakliga blomsterspråk, hvaruti .. det heliga ordets förkunnare någon gång framställt religionens läror. Böttiger 4: 216 (1857, 1869). (Skålen för de nyförlofvade föreslogs) i ett fulländadt blomsterspråk. De Geer Minnen 1: 115 (1892). —
-STAD~2. stad där blommor förekomma i stor mängd, särsk. [gm öfversättning af namnet] om Florens. Den glada blomsterstaden vid Arno. Böttiger i SAH 39: 155 (1864). G. F. Steffen i GHT 1897, nr 255 A, s. 2. —
-STICKA~20. i sht i p. pf. SP 1809, nr 45, s. 2. Ett blomsterstickadt bälte. Arnell Moore LR 1: 5 (1829). oeg. Blomsterstickade ängiar. Columbus Bibl. v. O 4 a (1674). —
-STIG ~2. med blommor beväxt l. af blommor omgifven stig; jfr -STRÅT, -VÄG. Stenhammar 197 (c. 1798). Jag följde dalens blomsterstig. Sätherberg Dikt. 1: 10 (1859, 1862). bildl. Stagnelius 2: 404 (c. 1815). Det är ej på blomsterstig man kommer till lyckan och friden. Blanche Tafl. 3: 103 (1857). —
-STJÄLK ~2. blomstjälk. Möller (1790). A. A. Grafström i Poet. kal. 1819, 1: 24. Lundström Trädg. 271 (1852). —
-STOFT~2. (nästan bl. i poesi) frömjöl; jfr BLOM-STOFT. Rymden full af blomsterstoft. Wirsén N. dikt. 22 (1880). Fröding Stänk 58, 63 (1896). —
-STRAND ~2. (i högre stil) med blommor beväxt strand. Ganges blomster-strand. Lidner 1: 42 (1781). Vid den lilla bäckens blomsterstrand. Runeberg 1: 213 (1841). Böttiger 1: 292 (1856). —
-STRÅT~2. (i högre stil) jfr -STIG. Bellman 2: 167 (1783). Vi följdes åt / .. öfver ängens blomsterstråt. Runeberg 5: 56 (1860). —
1) i fråga om verkliga blommor.
a) i eg. bem. Vid Mariefred blomsterströdde unga damer platformen, då konungen gick upp i stationshuset. GHT 1895, nr 228, s. 2.
b) oeg., i fråga om växande blommor. Stenhammar 164 (c. 1798). Blomsterströdda ängar. Forssell (o. Grafström) Ett år i Sv. 136 (1835). Må fälten blomsterströs och fåglar sjunga. C. A. Kullberg i 3 SAH 9: 120 (1894).
2) bildl.: göra angenäm, förljufva; jfr -SÅ 2. Den väg är blomsterströdd, der kärlek älskarn leder. Stenhammar 182 (c. 1798). Hulda löjen blomsterströ hans dagar. E. Sjöberg 71 (c. 1820). Du ljufva mö, / .. Som dotterligt har lärt att hemmet blomsterströ. Rydberg Faust 142 (1876, 1878).
3) bildl.: i tal l. skrift behandla (ett ämne) med retorisk vältalighet; förhärliga, prisa; jfr BLOMSTER 3 e. En vitterhets idkare må i äreminnen och panegyriker .. aldrig så .. ymnigt blomsterströ sitt ämne. A. G. Silfverstolpe i SAH 2: 330 (1802). Högberg Jesu bröd. 1: 83 (1915). särsk. i uttr. blomsterströ ngns graf o. d., förhärliga l. prisa ngn afliden. Dig plär .. behaga / de dödas mull att blomsterströ, / och på de lefvande att gnaga. A. G. Silfverstolpe Skald. 365 (1810, 1814). Hvi skulle jag ej blomsterströ hans (dvs. Adlercreutz') graf? Geijer I. 3: 278 (1815). —
-STYCKE~20. tafla (l. skulptur) föreställande blommor (o. blad); jfr -MÅLNING 2. Öfver spisen .. (sitter) ett inmuradt blomsterstycke och en dito spegel. V. Trolle (1770) hos Trolle-Bonde Hesselby 125. Nederländarne .. visste, att .. åt sina djur-, frukt- och blomster-stycken .. gifva ett eget behag. Bagge Wendt 341 (1835). Ljunggren Estet. 2: 285 (1860, 1883). bildl.: skildring af blommor i eg. o. bildl. bem. Jag påminner endast om det rika blomsterstycket i sjette sången (af Oxenstiernas Skördarne). Tegnér 3: 168 (1819). (Mitt lilla äfventyr) är .. den enklaste händelse i verlden, endast ett litet indiskt blomsterstycke. Palmblad Nov. 3: 7 (1841; om novellen Amala). —
-STÅND~2.
1) exemplar af en blombärande växt; jfr BLOM-STÅND. Lind (1749; under blumen-stock). Leopold 2: 283 (1800, 1815). Hvarje litet blomsterstånd hon tog uti sin vård. B. E. Malmström 6: 48 (1845). Eneroth Pom. 2: 360 (1866).
2) (salu)stånd i hvilket blommor säljas. —
-STÄLL~2. jfr -STÄLLNING 1, BLOM-STÄLL. Hemslöjdsutst. i Sthm 1880, s. 16. Blomvaser, Blomsterställ. GHT 1895, nr 220 A, s. 1. PT 1911, nr 208 A, s. 1. —
-STÄLLNING~20.
1) (föga br.) blomsterställ; jfr BLOM-STÄLLNING 1. SvT 1852, nr 183, s. 4. Den ovala, vackert formade, på fyra fötter hvilande blomsterställningen är af svart betsadt rör. Freja 1873, s. 136. SFS 1891, nr 64, s. 22.
2) (†) bot. blomställning (se d. o. 2). H(ieracium) oreades Fr. med .. mera sammansatt blomsterställning. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 60 (1867). —
-STÄNGEL~20. stängel, stjälk; jfr BLOM-STÄNGEL. Palmblad Nov. 3: 111 (1817, 1841). B. E. Malmström 6: 48 (1845). —
-SVEPE. (†) bot. svepe; jfr BLOM-SVEPE. Trichera Schrad. Blomstersvepets blad 3—5-radiga. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 71 (1867). —
-SVÄRM~2. (nästan bl. i mellersta Götal.) biodl. Alm. (Gbg) 1773, s. 37. Den första (svärm) som en vinterliggande kupa gifver, kallas för-svärm eller blomster-svärm. Rothman Bisköts. 1: 71 (1800). Dalin (1850). —
-SYMBOLIK~102. Utmärkande för (bildhuggaren) V. är hans ”blomstersymbolik”, hvari han förenar eller t. o. m. sammansmälter mänskliga figurer och växtmotiv. Fin. biogr. handb. 2328 (1903). Söderhjelm Runeberg 2: 174 (1906). —
1) (i poesi) låta blommor växa på (ett ställe); i p. pf. beväxt med blommor; jfr BLOM-SÅDD. Blomstersådda kullen. Stagnelius (SVS) 1: 184 (c. 1815).
2) = -STRÖ 2. Skynda, lyckliga Julie, / På din blomstersådda bana. Leopold 2: 83 (1801, 1815). Naturens rikedom blomstersådde (den grekiska bildningens väg). N. F. Biberg i VittAH 10: 69 (1811).
3) till BLOMSTER 3 e: inmänga blomsterspråk (se d. o. 3) i (en framställning); jfr -STRÖ 3. L. Hammarsköld (1806) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 242; jfr C. J. Livijn i Polyfem II. 4: 2 (1810). —
-SÅDD~2, sbst. (i poesi) särsk. bildl., om lyckliga upplefvelser, glädjeämnen o. d. Tranér Anakr. 187 (1830, 1833). (Hon var) född att .. se sällhet smycka / med en vänlig blomstersådd dess stig. Sturzen-Becker 3: 206 (1861). —
-SÄNG~2.
1) (i poesi) läger af blommor, läger på l. bland blommor; jfr -BÄDD 1, BLOM-SÄNG 1. Gör dig en blomstersäng af griften. Valerius 2: 13 (1809). Jag såg ett herdepar i ängen / Ömt byta mången trofast kyss / Vid almens rot, på blomstersängen. Stagnelius (SVS) 1: 174 (c. 1815).
2) trädgårdsland hvarpå blommor odlas, blomsterrabatt; jfr BLOM-SÄNG 2. (Trädgårdsmästaren) må veta at väl pryda Blomster-sängarne med behageliga figurer. Ahlich Träg. XXIX (1722). Blomstersängens rosor. Oscar II 2: 2 (1861, 1887). Höga v. 5: 13 (öfv. 1904). oeg. om stycke mark beväxt med vilda blommor. Bygdens fält och blomstersängar. Bellman 3: 146 (1790). Märk, hvilken doft från skog, / Hvilken brokig prakt öfver blomstersängar! Wennerberg 4: 97 (1885). —
-TAPET~02. bildl., om blomrikt växttäcke; jfr BLOM-TAPET b. Ängar prydda med den brokigaste blomstertapet. Stiernstolpe Arndt 3: 63 (1808, 1817). Stagnelius (SVS) 1: 136 (c. 1815). —
-TECKNING~20.
2) konkret: ritning föreställande blommor (o. blad). Almqvist (1844). I sina blomsterteckningar täflar .. (L. da Vinci) med de största nordiska mästare. Sirén Da Vinci 279 (1911). —
-TID~2.
1) (numera föga br.) tid på året då det är godt om (vilda) blommor, särsk. om försommaren; jfr BLOM-TID 1. Then blomstertijd nu kommer / Medh lust och fägring stoor, / Nu nalkas liufwe Sommar, / Tå gräs och örter groor. Ps. 1695, 317: 1. Börjad nyss var blomstertiden, / När för korsets tro till striden / Serviens ungdom drog. Runeberg 1: 344 (1841). Hagberg Shaksp. 9: 101 (1850).
2) (†) i fråga om viss växt: tid på året då ifrågavarande växt blommar, blomningstid; jfr BLOM-TID 2. Alla andra (växter) hade nu för detta året här slutit sin blomstertid. Kalm Resa 2: 320 (1756). Naturen inrättar blomstertiden tre veckor senare för Papaver somniferum, än för Papaver Rhæas. Fischerström 1: 656 (1779). Almqvist (1844).
3) (†) = -ÅLDER. (Psykes) vnga purpur dagar / Såm war Astrilds blåmstertijd. F. T. Bergman i Lejonkulans dramer 73 (1689). Så sluter du dit lopp, / I späda blomstertiden. Nordenflycht QT 1745, s. 105 (yttradt om ett aflidet barn). Kindblad (1868). jfr: Vår ungdoms blomstertid. Runeberg E. skr. 2: 188 (1833).
4) (†) i fråga om samhälle: blomstringstid. Siena, en .. stad, som .. längesedan öfverlefvat sin blomstertid. Atterbom Minnen 394 (1818). —
-TOPP~2.
1) (föga br.) en växts öfversta del bestående af en blomma l. blommor. Blomster-topparne af et .. antahl blomster och krydder. Triewald Bij 35 (1728). Denna växtens lindrigt rosenröda blomstertoppar. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 201 (1867; i fråga om Plantago media).
2) (tillfällig anv.) med blommor beväxt topp. Du kulle med din blomstertopp. Tegnér 1: 168 (1822). —
-TRON~2. med blommor sirad tron. J. G. Oxenstierna 2: 231 (1775, 1806). V. F. Palmblad i Poet. kal. 1814, 2: 51. —
-TRÄD~2. [fsv. blomsterträ] blombärande träd. Ingelman 86 (1838, 1843). Atterbom Siare 5: 228 (1849). Bouppteckn. fr. Växiö 1913. —
-TRÄDGÅRD~20. (del af) trädgård som är ägnad åt blomsterodling. Rålamb 14: 46 (1690). (Trädgårdsskötseln) indelas .. i fyra afdelningar innefattande skötseln af I. Köks-trädgården; II. Frukt-trädgården; III. Blomster-trädgården, med orangeri och drifveri; IV. Lust-trädgården. Lundström Trädg. 2 (1831, 1852). Tekn. tidskr. 1898, B. s. 112. —
-TUNGA ~20. (i poesi)
1) en (i analogi med ett lefvande väsen tänkt) blommas tunga. O, att de blomstertungor kunde tala! Sätherberg Blomsterk. 99 (1879).
2) bildl.: ljufligt tungomål. Jag skall ej tjusas af din (Italiens) blomstertunga. B. E. Malmström 6: 303 (1846). —
-TÄPPA~20. Blomstertäppan med sina trefna ringblommor, tusenskönor och åtskilliga vilda växter. Dybeck Runa 1842—43, 2: 12. Dens. Därs. 1848, s. 30. —
-UPPSATS~20 l. ~02. (finare) prydnadskärl af silfver, glas m. m. att sätta (afskurna) blommor i; jfr BLOM-UPPSATS. Blomsteruppsats af guldbrons. Fyris 1894, nr 148, s. 4. Cronholm Minnesbl. 18 (1908). —
-UR~2.
1) grupp af blombärande växtarter hvilkas blommor öppna o. sluta sig vid olika tider på dagen, så att man därefter kan bestämma dagens timmar. Fischerström 4: 252 (1795). Bory försäkrar, att blott slägtet Sida kunde gifva ett blomsterur. Agardh Bot. 2: 351 (1832). Sv. blomsterspr. 52 (1845). Linné konstruerade på sin tid ett blomsterur, Horologium Floræ. Quennerstedt En värld 16 (1904).
-URNA~20. urna att plantera blommor i l. att sätta en blomkruka i; jfr BLOM-URNA. DA 1825, nr 175, s. 3. G. Upmark i Redog. f. Nord. mus. 1910, s. 17. —
-UTSTÄLLNING~020. O. E. A. Hjelt i Acta soc. sc. fenn. 9: Minnestal 1: 20 (1867). 2 NF 18: 1050 (1913). —
-VALL~2. med blommor beväxt vall. Dalin Arg. 2: 67 (1734, 1754). (Tiden) åldras ej på dessa blomstervallar. Atterbom LÖ 1: 208 (1824, 1854). —
-VAS~2. jfr BLOM-VAS. Bouppteckn. fr. Växiö 1833. En blomstervas af silfver. Svedelius Förfl. lif 499 (1887). K. G. Ossian-Nilsson i Svea 1907, s. 36. —
-VERK~2.
1) (†) blomgrupper, blommor; jfr BLOM-VERK 1. Qwarteren .. där uthi allahanda Blomsterwärck såås och planteras. Rålamb 14: 45 (1690). G. Bonde (1761) hos Trolle-Bonde Hesselby 173.
2) grupp af blommor bildande ett sammanhängande helt, i sht som dekoration; jfr BLOM-VERK 2. Möller (1745; under corolitique). (Man hade på Gustafsdagen vid Djurgårdsbrunn) flätat en blomsterguirland, som föreställde ett stort G med mycket annat blomsterverk däromkring. C. C. Gjörwell (1798) i Sv. mem. o. bref 2: 170. Ett högt och hvälfdt tak, ziradt med ett konstrikt arbetadt blomsterverk. Afzelius Sagoh. X. 2: 35 (1866).
3) (enst.) litterärt verk som behandlar blommor. Det periodiska blomsterverk, som Maund börjat att utgifva med titel af the botanic Garden. Wikström Årsber. t. VetA 1829, s. 78. —
-VETENSKAP~200 l. ~102. (föga br.) botanik. Svensk Botanik är det märkligaste arbetet från detta tidskifte i blomstervetenskapen. Wieselgren Sv:s sk. litt. 4: 551 (1848). Blomstervetenskapens grundläggare och konung. Nyblom i SAH 56: 16 (1879; om Linné). —
-VIMMEL ~20. C. V. A. Strandberg 1: 8 (1845). Rosors vilda, röda lågor / Gnistra fram ur blomsterhvimlet. Collan Dikt. 103 (1864). —
-VIPPA~20. jfr BLOM-VIPPA. Ett välluktande blomster, med gullgula blomstervippor, kallas Jungfru Marie sänghalm. Afzelius Sagoh. 3: 112 (1841). Rydberg Dikt. 2: 150 (1891). —
-VURM~2.
2) person som har dylikt tycke. Journ. f. litt. o. theat. 1812, nr 111, s. 4. A. Geijer (1846) hos Hamilton Geete I solnedg. 3: 73. Kindblad (1868). —
-VÅR~2. (i poesi) på blommor rik vår. Frithiofs saga klingar / I Söderns blomstervår. AB 1845, nr 238, s. 3. bildl.: ljuflig tid. Lät thet (nya året) bli en blomsterwåhr, / Som i himmelsk frucht utslår. Lybecker 27 (c. 1715). Böttiger 1: 224 (1856). —
-VÄG~2. (i högre stil) jfr -STIG; särsk. bildl.: lätt o. ljuflig väg. Dig, unga gosse, gyllne lyran räckes, / En herrlig blomsterväg dig förestår. Nicander 1: 151 (c. 1830). Vi aflägsne oss allt vidare (från Guds rike) .. på den vådliga, breda blomstervägen. Wallin 2 Pred. 1: 208 (1831). —
-VÄN~2. jfr -ÄLSKARE, BLOM-VÄN. Wennström Blomsterkult. 2 (1831). Borgmästaren Clifford, en .. passionerad blomstervän. Wieselgren Bild. 288 (1885, 1889). Två växtfamiljer, som äro af framstående betydelse för trädgårdskonstnären och blomstervännen, nämligen palmerna och orchidéerna. PT 1900, nr 7 A, s. 3. —
-VÄRLD~2. (sammanfattning af) blommorna (i allm. l. inom ett visst område), blommornas värld; jfr -RIKE, BLOM-VÄRLD. Atterbom i Poet. kal. 1812, 1: 4. Blomsterverldens odödliga tolk. C. G. Styffe i Frey 1850, s. 158 (om Linné). Förlåt oss skalder, som i all vår tid / Ur blomsterverlden våra bilder låne. Böttiger 3: 216 (1858). Hvar ger (åt Linné) sin gärd, / båd' furuskog och tropisk blomsterverld. Sturzen-Becker 6: 174 (1868). bildl. Rosenfärgadt skir, som gömmer / en blomsterverld, min Ingborgs barm. Tegnér 1: 33 (1825). Barnaskarans blomstervärld. Rydberg Dikt. 2: 81 (1891). —
-VÄXT~2. blombärande växt; i sht växt som odlas för sina blommors skull; jfr BLOM-VÄXT (c). Lucidor Hel. V 4 b (1672). Ahlich Träg. XXXII (1722). Rabatter med örtartade blomsterväxter. Simmons Floran i Kiruna 161 (1910). —
-ÅLDER~20. (i högre stil, föga br.) ålder då en människa står i sin blomstring, ungdomsvår, ljuflig tid; jfr -TID 3. Allt omkring mig lefver, blommar, sjunger (om våren), / Som uti min egen blomsterålder. E. Sjöberg 34 (1820). I lifvets blomsterålder. Rundgren Tal fr. predikst. 3 (1849; i fråga om nattvardsungdom). —
-ÅNGA~20. (i högre stil) jfr BLOM-ÅNGA. Resande på hafvet, som .. sluta från mötande blomster-ångor, att de nalkas lyckliga stränder. Lehnberg Pred. 2: 219 (c. 1800). Sätherberg Blomsterk. 98 (1879). —
-ÅNGANDE~200, p. adj. (i högre stil) Den blomsterångande våren. V. F. Palmblad i Phosph. 1810, s. 287. Paradisets blomsterångande gårdar. Hwasser V. skr. 1: 91 (1852). —
-ÅR~2. (i högre stil) ungdomsår, i koll. pl. = -ÅLDER. Är det ej största token, / Sit lif i blomsteråren stäcka? Triewald Lärespån 96 (c. 1710; yttradt till en ung änka, som ville följa sin man i döden). B. E. Malmström 6: 65 (1855). —
-ÄLSKARE ~200. jfr -VÄN. Ahlich Träg. 3 (1722). En ny fyndgrufva för de mest olika prydnadsväxter öppnades för blomsterälskarne .. kring midten af 17:de århundradet, därigenom att holländarne togo södra delen af Afrika i besittning. PT 1900, nr 3 A, s. 3. —
-ÄNG~2. [fsv. blomsteräng]
1) (i högre stil) med blommor (rikt) beväxt äng; jfr BLOM-ÄNG. Min hugh .. står .. til en vngersuen / att snacka medh honom ij blomster æng. Visb. 1: 73 (1573). The fagra blomsterängiar / Och åkrens ädla sädh. Ps. 1695, 317: 2. Det är, enligt det bekanta yttrandet, såsom om ett barn hade funnit de vises sten på blomsterängen. Genberg V. skr. 2: 31 (1872). Melin Dikt. 1: 68 (1888). mer l. mindre bildl. Den oskyldiga glädjen .. trifves (bäst) på lifvets blomsteräng. SvT 1852, nr 45, s. 2.
2) (i Finl.) med blomfrön af olika slag besådt jordstycke i en trädgård. Sagulin Fröpriskurant 1915, s. 13. —
-ÄNGEL~20. (i poesi) blomma tänkt som ett andeväsen. Vårens blomsterenglar .. / .. Mot dagen sågo opp med klara ögon. A. A. Grafström i Poet. kal. 1818, s. 86. Blomsterenglarne nu uti vinden / Sitt hufvud böjde, som till vänligt bifall. E. Sjöberg 44 (1820). —
-ÄRT~2. i sht i pl. Dalin 2: 763 (1853). L(athyrus) odoratus L. .. bekant och odlad i nästan alla trädgårdar under namn af välluktande ärtblomster, blomsterärter eller luktärter. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 134 (1876). —
-Ö~2. med blommor (rikt) beväxt ö. Hertas blomsterö. Tegnér 2: 130 (1814; om Själland). Modin Dikt. 200 (1878). —
-ÖDARE~200. (tillfällig bildning) bildl. Then grymma Blomsterödharen dödhen. Grubb Spec. vitæ F 1 b (1616). —
-ÖGA~20. (i poesi)
1) blomma tänkt som ett öga. Då naturen .. / .. med tusen, tusen blomsterögon / Ser .. upp mot himlen. E. Sjöberg 35 (1820). Alla små örter, som stodo i knopp, / slogo sina blomsterögon opp. Melin Prins. 13 (1885).
2) bildl.: mildt blickande öga. Tårar barnets blomsterögon fylla. Atterbom i Poet. kal. 1814, 2: 114.
Spoiler title
Spoiler content