SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÄSKA äs3ka2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(eska 1738. äska (-ck-) 1646 (: smöräskan) osv. äskia c. 1710–1739. ässja 1849 (: snusässja))
Etymologi
[fsv. äskia; motsv. d. æske, nor. eske; avledn. av ASK, sbst.1]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (oval) ask l. (ovalt) (litet) skrin (av trä). När Gud skapade Äskian så skop han locket med. Celsius Ordspr. 11: 190 (c. 1710). 1 st. Rese skrijn eller äska gl söndrig med jernbeslag, lås och nyckell. BoupptVäxjö 1734. Myrtel packade hans äska med mat. Salje NattBröd. 111 (1968). jfr KNÄPP-, MAT-, SKÖR-, SMÖR-, SVEP-ÄSKA o. SNUS-ÄSKJA.
2) (numera föga br.) eka. I förgrunden den flatbottnade äskan vid landmynningen af det gräfda (diket). TurÅ 1906, s. 210.
Spoiler title
Spoiler content