publicerad: 2021
ÅSE å3~se2, v. -ser, -såg, -sett, -sedd (se för övr. SE). vbalsbst. -ANDE (†, Bureus NordlL 10 (1644)), -ENDE; -ARE (†, PJGothus Os. 322 (1603)).
Etymologi
1) se på l. bevittna l. vara åskådare till (ngt); numera vanl. med obj. betecknande händelse; ngn gg äv. med personobj.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. i fråga om att betrakta (se d. o. 4 d α) ngt (abstrakt); ss. vbalsbst. -ende förr särsk. med tanke på hur ngt dels betraktas, övergående i bet.: synsätt, dels framstår, övergående i bet.: anseende (se ANSEENDE, sbst. III 2) (ngn gg äv.: utseende (se d. o. 4)); jfr BETRAKTA 3. Således haffuer tu nu, o syndare hördt, medh hwadh ögon Gudh åseer syndena. PJGothus Savonarola SyndSp. C 6 b (1593). At E. höge Majestät thes tolsamligare wille medh gunstigt åseende läsa .. then ringa Predikan som aff mig .. stält är. PJAngermannus Tröstskr. C 3 b (1622). En man af deijligit åseendh. Ståhle VersVasat. 315 (i handl. fr. 1673). Det dock vid det Spanska (hovet) att ansenl. contribuera kan till att befrämja Gr. Wellingks åseende. HSH 10: 330 (1715). Hvarefter jag tyckte mig finna, att han gerna åsåg Ingrids dotter Elin. Rydberg Frib. 149 (1877). En stor skara åskådare runtom Flon åsåg släckningsarbetet. Johansson HusFlon 136 (1997). — särsk. (numera bl. ngn gg) i sådana uttr. som vid första åseende(t) (av ngt l. ngn), då ngn först ser på ngt l. ngn l. tar ngt l. ngn i betraktande, vid första ögonkastet l. anblicken o. dyl., l. vid närmare åseende, vid ett noggrannare betraktande. Här kan jag ej förbigå at nämna den .. egenskap, som Herr Grefwen ägde, at Han wid första åseende af et fält, kunde med ögnemåttet så noga säga, huru mycket folk derpå kunde upställas til slags, at det aldrig slog felt. Loenbom Stenbock 2: 38 (1758). Wid hans första åseende läste jag uti hans ansigte någon förwirring. Ullman GrefvHänd. 7 (1782). Under wägen möter dem en person, den de wid närmare åseende igenkänna för den lefwande Jesus. Ödmann StrFörs. 1: 100 (1799). Emedan .. (heliga Birgitta) både in- och utländes wid första åseendet wann behag af alla. Afzelius Sag. 5: 16 (1843).
2) (†) (tänka på o.) särskilt vårda sig om (ngt); jfr PÅ-AKTA 2. Det fjerde villkoret (för rostning) är slutligen det, som man alltid vid alla dylika operationer bör åse, nemligen att operationen blifver sådan, att den så litet som möjligt beror af arbetarenas skicklighet. JernkA 1826, 1: 119. Gustaf III åsåg troligen för (Svenska) Akademien lika mycket en politisk, som en litterär syftning, när han instiktade detta samfund. Kullberg Mem. 1: 96 (1835). Han var .. icke då disponerad för andra intryck än sådana som åsågo hans egen nödvändiga beqvämlighet. Carlén Skuggsp. 1: 148 (1861, 1865).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content