publicerad: 2021
ÅTKOMST å3t~kom2st, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. (numera bl. tillf.) -er.
Ordformer
(förr äv. åth-)
Etymologi
1) motsv. ÅT-KOMMA, v. 1: förhållandet att komma åt; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. till med styrt led angivande det man kommer åt; äv. dels (o. ofta) om möjlighet till sådant förhållande, mer l. mindre liktydigt med: åtkomlighet l. tillgång (till ngt), dels i bildl. anv., i fråga om att (kunna) komma åt att göra l. uppnå ngt (jfr 2). Att ingen åtkomst till betalningen mer är att finna. VDAkt. 1704, nr 457. Då .. (myllan) hyser nödig fuktighet och wärma samt är utstäld för luftens fria åtkomst. Gadd Landtsk. 1: 148 (1773). Den lätta åtkomst til Brännevin, som .. (genom krogarna) tilskyndas icke allenast Bonden sjelf, men, hvad som beklageligast är, äfven dess Barn och Tjenstehjon. Lanærus Försök 120 (1788). Hon sträcker sina armar liksom för att fatta uti cithran som han dock håller utom hennes åtkomst. Börjesson Brödr. 6 (1861). Hans egenskap af adelsman höjde honom öfver omedelbar åtkomst af en simpel krigsrätt. Quennerstedt Torneå 2: 225 (1903). Flickornas åtkomst till studentexamen och dess symbol, studentmössan, är som faktum accepterad. LundagKron. 2: 341 (1921).
2) motsv. ÅT-KOMMA, v. 2: (sätt varigm ngn uppnått) förhållandet att komma åt l. förvärva egendom o. d.; särsk. i förb. med bestämning som anger det som förvärvats, särsk. sådan dels inledd av prep. till, dels bestående av gen.-attribut; särsk. (i sht jur.) i uttr. laga åtkomst, liktydigt med slutet; äv. dels (numera bl. tillf.) konkretare, om enskilt sådant förhållande, dels pregnant (se slutet), dels i bildl. anv. (med mer l. mindre oklar avgränsning från 1), i fråga om förvärv av ngt (väsentligen) abstrakt, särsk. tron. Som landzhöffdingen remonstreradhe .. sin laglige åthkomst till samme gårdh .. (ansåg de) intet .. honom kunna uthan betalningh depossidiras. Banér GenGuvBer. 5 (i handl. fr. 1664). At .. (överlåtelse av egendom) kan ske på twåhanda sätt, antingen igenom skifte och byte, eller köp och säll, samt at desse twänne åtkomster hafwa olika beskaffenhet. Berch Hush. 268 (1747). Det allmänna hat, hvari Ingjald var fallen hos sina undersåter, gjorde väl åtkomsten till Svenska thronen för Ivar mycket lätt. Botin Hist. 1: 172 (1789). Om det .. antages för en oryggelig principe, at ej någon orätt åtkomst af lagen bör skyddas. Calonius 3: 110 (1804). När lagfart sökes, skall förre egarens laga åtkomst styrkas och i protokollet tecknas. SFS 1875, nr 42, s. 3. (Det) får .. anses utrett, att Eriksson vid inköpen bort misstänka varornas olovliga åtkomst. 1NJA 1942, s. 7. — särsk. i sht jur. i mer l. mindre pregnant anv., om (vederbörligen styrkt) rätt(mätigt) l. lagenligt förvärvande av ngt, laga åtkomst l. fång (se d. o. 9 b). Då wid närmare påseende (pistol)pipan finnes märkd med bokstäfwerna W. C. .. misztänkes Goszens åtkomst, som den aflemnat. GT 1788, nr 139, s. 4. Som stadsvaktmästaren Edv. Engströms begäran om lagfart .. gjorts hvilande af Rådhusrätten för bristande åtkomst såväl för säljaren som dennes uppgifne företrädande fångesmän. PT 1909, nr 155 A, s. 1.
Ssgr (i allm. till 2 (slutet)): ÅTKOMST-BEVIS. (numera bl. mera tillf.) jfr bevis 1 a γ, 3 (c) o. -handling. Lånsökande (har) at sig til efterrättelse ställa .. Kongl. Förordningen .. i anseende til intekning och åtkomsts-bewisens anskaffande. PH 9: 259 (1770). —
-BREV. (numera mindre br.) åtkomsthandling; äv. bildl. Intet Testamente el(le)r annat åtkomst bref borde här utinnan hinderligit wara. BoupptVäxjö 1778. CVAStrandberg 1: 280 (1866; bildl.). —
-HANDLING. i sht jur. handling (se d. o. 10) som styrker (rättmätig l. lagenlig) åtkomst (till (fast) egendom); äv. i bildl. anv., särsk. om förhållande som ger en rätt till viss ställning o. d.; jfr -bevis, -brev o. fånges-handling. Skola åtkomst-Handlingarne til den i pant erbudne fasta egendomen, antingen in originali .. aflemnas, eller ock uti afskrifter. PH 10: 123 (1773). Det lilla hörnskåpet, hwari bonden förwarade sina åtkomsthandlingar och penningar. Lovén Folkl. 1 (1847). Att han vunnit pris för två öfversättningar från latinet var knapt någon vägande åtkomsthandling till en plats i akademien. 4SAH XIX. 2: 77 (1887). Konossementet är en åtkomsthandling till varan, i motsats till järnvägsfraktsedeln. Boman Exportör. 42 (1959). —
-RÄTT. särsk. till 2: rätt till åtkomst (till egendom); jfr -titel. SP 19/1 1829, s. 1. Fortsättning af de i Gustafs tid förda undersökningarna om Adelns åtkomsträtt till kyrkogodsen anbefalltes. Geijer SvFolkH 2: 253 (1834). —
-TID. särsk. (datal.) till 1: tid det tar för enhet med maskinellt lagrad information att hämta fram (l. lagra) uppgift ur (resp. i) denna information. Jag vill ha 5–10 miljoner ”ord” med samma åtkomsttid, förklarar hr Wikland och anser att det skall bli möjligt i framtiden. DN(A) 13/5 1957, s. 15. —
-TITEL. (numera föga br.) åtkomsträtt; jfr titel, sbst.1 5. Utan afseende på säljarens åtkomst-titel. Nordström Samh. 2: 158 (1840). KKD 8: XI (1913).
Spoiler title
Spoiler content