SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ÅTSKILS å3t~skil2s, adv.
Ordformer
(-skiljs 18421913. -skils (-ll-) 1735 osv.)
Etymologi
[ombildning av åtskilt, p. pf. n. sg. av ÅTSKILJA, v., l. möjl. ÅTSKILL efter mönster av sådana adverbiella ord som MED-SOLS, -STÄDES, TVÄRS, -VÄGS]
i l. till åtskilt (se ÅTSKILJA, v. IV 1) läge l. förhållande, isär; var för sig; äv. i bildl. anv., i fråga om rent abstrakt förhållande (särsk. oenighet, särsk. i förb. RIVA ÅTSKILS slutet), förr äv. motsv. ÅTSKILJA, v. IV 2, i fråga om att göra åtskillnad mellan olika företeelser, särsk. i förb. HÅLLA, KÄNNA ÅTSKILS. Och det så mycket mer, som hon och jag litet draga åtskils uti wåre meningar öfwer detta. Kling Spect. X 3 b (1735). Ögnebrynen åtskils stå. Strand Tidsfördr. 2: 32 (1763). Allt preglade dem afgörande åtskiljs från infödingarne. Kullberg Bref 1: 296 (1844). Derefter skaffas kärnorna eller bönorna åtskiljs från det röda bärköttet genom malning. Berlin Lsb. 222 (1852). I allt annat .. skola våra vägar gå åtskils. Söderhjelm Brytn. 160 (1901). Att de unga tu tycktes leva mera åtskils än förr. Väring Raymond Flod. 340 (1941).
Spoiler title
Spoiler content