publicerad: 2023
ÖLANDS- ø3lands~, ssgsförled.
Ordformer
(olandz- 1555 (: olandz batenn). ölands- (oe-, ø-, öh-, -z-) 1552 (: ölandzsteen) osv. ölans- 1577 (: Ölans Traffare)–1797 (: Ölanssten). ölendz- 1588 (: Ölendz steen). öllansz- 1656 (: öllanszklippare))
Etymologi
ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som finns på l. härstammar från l. utmärker l. har samband med Öland: öländsk.
Ssgr: ÖLANDS-BÅT. särsk. (förr) om (typ av) öppen rodd- l. segelbåt som användes på Öland; jfr båt, sbst.1 1 a. Till olandz batenn til Seglatt walmull 5 alna. GripshR 1555. —
-FLISA l. -FLIS. stenskiva l. stenplatta av ölandssten (jfr flisa, sbst. 3); äv. (o. numera nästan bl.) (numera bl. i formen -flis) ss. ämnesnamn (jfr flisa, sbst. 4). Byggnaden har varit af qvadersten, lik de bekanta Ölands-flisorne. Linnerhielm 1Br. 41 (1787, 1797). Två cykelställ ska monteras och plattor av Ölandsflis läggas på Sjöfartsmuseets gård. Barometern 26/7 2014, s. 6. —
-HÄST. om (individ av) sedan 1925 utdöd småväxt hästras från Öland (jfr -fåle, -klippare o. kungs-häst 1, ölänning 2); äv. om (individ av) på Öland numera förekommande gm avel (åter)skapad o. med ursprunglig ölandshäst besläktad småväxt hästras. En ölandzhäst med släda och seltyg til. 2BorgP 4: 81 (1731). I grufvan nyttjas små Ölandshästar till kolens transport från stället der de brytas och till schacktet der de uppfordras. Ruuth PVetA 1813, s. 9. De robusta och lugna estländska ponnyerna ska utgöra grunden för den nya Ölandshästen. Barometern 23/12 2009, s. 15. —
-KALK. kalk (se kalk, sbst.2 1, 2) från Öland. Sturtzenbecher 86 (1805). Kalk har ej .. varit använd förr än förliden höst, då jag utsådde 27 hl. släckt ölandskalk på 64 ar på försök. MosskT 1893, s. 299. —
-KLIPPARE. (förr) ölandshäst. Wij ha här kiöpt osz en hop med kattur, iag skulle säija, öllanszklippare till att föra öffwer med osz (på båten). Ekeblad Bref 2: 13 (1656; rättat efter hskr.). —
-KORN. (förr) om tvåradskorn som odlades i stor utsträckning på Öland, gumrikskorn. Linné Ungd. 1: 215 (1731). I Ölandskorn göras föga affärer på grund av svårigheter med utfraktning. SölvesborgT 21/1 1928, s. 4. —
-MIL. (förr) benämning på längdmått (av varierande storlek) som användes på Öland; särsk. om sträckan 16 000 alnar (dvs. ca 9 500 m); jfr mil, sbst.1 (c α). Att Öland fordom ägt ett särskildt Miltal, Ölandsmilar kallade, af 16000 Sw. alnars längd. Ahlquist Öl. 1: 324 (1822). —
-RYA. (förr) rya (se rya, sbst.4 1) som tillverkats i l. var kännetecknande för Öland. Nye hwithe Ølandz Ryor. BoupptSthm 1598. Bottenväven är samma sorts stramaljartade linne, tvist, som bildar botten i Ölandsryorna och givit tvistsömmen dess namn. NordKult. 15 A: 107 (1953). —
-SOLVÄNDA~020. bot. om (individ av) den till familjen Cistaceae hörande, buskartade o. till Öland endemiska arten Helianthemum oelandicum (Lin.) DC.; jfr sol-vända 2 c o. -cist. Ölands-Solvändan .. blir vanligen endast några få tum lång .. med den träiga stammen delad i nästan trådsmala .. grenar. Nyman VäxtNatH 1: 376 (1867). —
-SPIK. om (på Öland rikligt förekommande) fossil av den spikliknande huvudfotingen ortoceratit; jfr spik, sbst.1 2 b γ, o. dart 2. Ölands-spikar eller Dartar .. funnos allmänt i stenarna, som woro uplagde til Giärdesgårdar. Linné Öl. 40 (1745). —
-STEN. om på Öland förekommande (o. ss. beläggningsmaterial använd) brunröd l. ljusgrå kalksten; jfr sten 1 e o. alvar-sten. Till Erick och Oleff, att the läthe taghe up thet tegell, som ligger udi racketebanen ther i Stocholm udi gulffvet och legger i samme gulff igen ölandzsteen. G1R 23: 277 (1552). —
-TOK. tok (se tok, sbst.3). Ölands Tok är Pentaphÿlloides eboracense, som i hela werlden aldrig funnits föruht, mehr än i Skotland .. , här wäxer det öfwer alt. Linné Bref I. 2: 13 (1741).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content