publicerad: 1893
ABSENS absaŋ4s l. ap-, äfv. -än4s, r.; pl. -er.
Etymologi
[af fr. absence, lat. absentia]
eg. frånvaro. Vthi H: K: Mtz absens. RARP 1: 88 (1629). — sinnesfrånvaro, tankspriddhet; vanl. pl. fall l. anfall af sinnesfrånvaro. Han har stundom sina absenser. Schröderheim Skr. 69 (c. 1795). — jfr ABSENTIEBÖTER.
Spoiler title
Spoiler content