SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFFÄRDIGA, v. -ade. (-dog- G. I:s reg. 7: 434 (1531)) vbalsbst. -AN (Gustaf ii Adolf 292 (1627)), -ANDE.
Etymologi
[af mnt. afverdigen; jfr d. affærdige, t. abfertigen]
— jfr FÄRDIGA, AFFÄRDA.
1) (†) = AFFÄRDA 1.
a) = AFFÄRDA 1 a. Erchibisp Göstaff (är) tädhan (dvs. från Norge) wel afferdogat med skip och fettalie til K(onung) Cristiern igen. G. I:s reg. 7: 434 (1531).
b) = AFFÄRDA 1 b. Haffuer han .. beskyddat .. hans (fiendens) Sändebudh .. och wil them medh thet första affärdiga. Petreius Beskr. 2: 207 (1614). N. Av. 1 Jan. 1657. — jfr: Wij alle stode vthi then goda Förmodan, at wij .. innan fåå Dagar skulle kunna warda affärdigade (dvs. hemförlofvade). Sw:s R:s ständers besl. 1 Mars 1660, s. A 2 b.
c) = AFFÄRDA 1 c. — särsk. med afs. på
α) fartyg. G. I:s reg. 2: 16 (1525). Hans Kon. Mt. .. hade .. vthreedt och afferdiget .. nogre Krijgzskep emot .. Konung Christiern. Tegel G. I:s hist. 1: 302 (1622). N. Av. 6 Nov. 1656.
β) skrifvelse o. d. Thett .. breff, som i går affärdiget bleff. RR 30 Juni 1544. (Postförvaltaren) skall .. tillsee, att medh posternes affärdigande .. richtigt tillgår. Civ. instr. 461 (1669); jfr AFFÄRDA 2 c.
2) (†) = AFFÄRDA 2 a. (Bengt Jonsson) blef affärdigad .. til at göra Furstarna afbräck och skada. Celsius E. XIV:s hist. 255 (efter en handling af 1568). The affärdigade en wäl vthrustat Krijgsmacht. Schroderus Liv. 13 (1626). — med afs. på (sände-) bud o. d. G. I:s reg. 2: 23 (1525). P. Erici 2: 63 a (1582). Huadh .. våre Rådh och affärdigede (dvs. delegerade) på våre vägne .. beslutendes varde, dett vele vij .. holla. Gustaf ii Adolf i Oxenst. brefv. 1: 120 (1619). Afferdiga sänningebodh. Syllabus (1649). Pickelhäring .. affärdigas (med ett bref) till Deletta. U. Hiärne Rosim. 38 (1665).
3) (†) = AFFÄRDA 3 c. Glömde icke Dalekaraner affferdige them medh skarpa skechtor och dalepijlar. Svart G. I:s kr. 27 (1561).
4) (†) expediera (ngn ur världen), förskaffa (ngn) bort. Dråparen .. som .. (Guds) belete .. hädhan aff werldenne affferdighat. L. Petri Mandr. D 7 a (1562). — jfr AFFÄRDA 4.
Spoiler title