SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFSKUMMA a3v~skum2a (a`fskumma Weste), v. -ade (se för öfr. SKUMMA). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749, under abschäumung)), -SKUMNING (se d. o.); -SKUMMARE.
Etymologi
[jfr d. afskumme, mnt. afschumen, holl. afschuimen, t. abschäumen; jfr äfv. eng. scum off, skim off]
1) gm skumning aflägsna (skum l. ngt annat på ytan af en vätska o. d. utbredt ämne); skumma bort. Afskumma grädden på l. af l. från mjölken. Schroderus Uss. D 2 b (1626). När kiöttet är kokat och väl skrädt, så afskummas det feta som står på kiöttspadet. Warg 75 (1755). Då .. glaset är .. smält och blåsfritt, afskummas det osmälta, som kallas glasgalla. Berzelius Kemi 1: 397 (1808, 1817). Sotig säd kan .. rensas genom att läggas i vatten, då sotkornen flyta upp och afskummas. Lundequist 269 (1840, 1855). Afskumma oxidhinnor från (den smälta) metallens yta. J. O. Andersson i Tekn. tidskr. 1886, s. 67. — särsk.
a) (†) oeg., om jord: afflå (med skumplog o. d.). Om den öfversta jordskorpan ifrån .. (kärr o. moras) afskummas. Gadd i VetAH 37: 110 (1776); jfr Dens. Därs. 111.
b) bildl. Hwasser V. skr. 1: 53 (c. 1852). Från tingens yta afskummade allmänsatser. Melin Pred. 3: 98 (1852); jfr Tegnér 2: 93 (1825).
2) befria (en vätska) från skum l. annat på vätskans yta utbredt ämne; skumma. I. Erici 1: 256 (c. 1640). Om saltlaken ej får stå jämt öfver Laxen, och flitigt afskummas, blir den också härsk. Gissler i VetAH 13: 94 (1752). Afskumma mjölken. Sahlstedt (1773). Strax innan soppan skall serveras, afskummas buljongen. Hagdahl Kok. 167 (1879). jfr: Då ytan blifvit .. afskummad. Tekn. tidn. 1871, s. 190.
Spoiler title
Spoiler content