SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSLUTNING a3v~slɯ2tniŋ, r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFSLUTA. Få sin afslutning. — (föga br.) afslutenhet (se d. o. 1). (Sonettens) stränga afslutning .. medgifver (icke) några öfvergångar. Rydqvist i SAH 12: 341 (1827). — mer l. mindre konkret:
1) motsv. AFSLUTA I 1—3. En dylik vägg bildar en afslutning af rummet. Tekn. tidskr. 1878, s. 177. Trettondagen utgör den kyrkliga afslutningen af julhögtiden. Personne i NF 16: 678 (1892). — särsk.
a) stilist. sista afdelningen i en predikan, uppsats osv. Afslutning (lat. conclusio) kallas uppsatsens sista del, hvars ändamål är att i korthet och med eftertryck angifva resultatet af ämnets utveckling. Sundén o. Modin Sv. stil. 6 (1871).
b) byggn. Torn med tvära afslutningar. F. G. A. Dahl i Tekn. tidskr. 1878, s. 253. Halfrunda afslutningar på kor och korsarmar. Nyblom i NF 12: 1296 (1888). — jfr GAFVEL-, KOR-, TAK-AFSLUTNING m. fl.
c) ped. Afslutningarna i 3:je och 5:te klassen, hvarigenom man tror sig tillförsäkra de .. i dessa klasser från skolan afgående lärjungarna en något så när hel och afslutad bildningssfär. S. Almquist i Verdandi 1884, s. 261; jfr med afs. på bet. AFSLUTA II 1. — jfr KURS-AFSLUTNING.
2) motsv. AFSLUTA I 4. Eforus höll (l. förrättade) afslutningen vid läroverket den 6 Juni. Schotte Nyköp. lärov. hist. 2: 80 (1880). — jfr RIKSDAGS-, SKOL-, TERMINS-, ÅRS-AFSLUTNING m. fl.
3) motsv. AFSLUTA I 6 a. Almqvist (1842). — särsk. handel. aftal l. öfverenskommelse om köp o. d.; beställning, order. Att döma af det lifliga användandet af orderböckerna, torde .. en hel del afslutningar ha kommit till stånd (på börsen). GHT 1893, nr 246, s. 2. jfr AFSLUT.
Ssgr (i allm. motsv. AFSLUTA I 1—4): AFSLUTNINGS-AKT310~2. —
-BETYG~02. SFS 1888, nr 84, s. 12. —
-BREDD~2. tekn. Tekn. tidskr. 1882, s. 48. —
-DEL~2. I sista stafvelsen .. höres ibland en jämförelsevis lägre ansats-del och en jämförelsevis högre afslutnings-del. Lyttkens o. Wulff Ljudl. 2: 27 (1885; med afs. på ordmelodien). —
-FEST~2. Retzius Nil. 103 (1891). —
-KANT~2. Freja 1873, s. 108 (å en duk). —
(jfr I 1 c) -KLASS~2. Lärov.-komit. 1884, 1: 199. —
(jfr I 1 c) -KURS~2. A. N. Hammar i Ped. tidskr. 1872, s. 222. Sv:s h. flicksk. 64 (1888). —
-PROF~2. Ped. tidskr. 1867, s. 391. SFS 1878, nr 37, s. 3. —
-RÖRELSE~200. gymn. rörelse (med lugnande verkan), som afslutar en gymnastiklektion. Nyblæus Bajon.-fäktn. 9 (1872). Verdandi 1885, s. 272. —
-STADIUM~200. G. Sjöberg i Ped. blad 1875, s. 102. Lärov.-komit. 1884, 1: 201. —
-TAL~2. Verdandi 1884, s. 143. —
-TECKEN~20. Afslutningstecken af det slag man .. finner i 1600-och 1700-talens andaktsböcker. SD (L) 1894, nr 308, s. 8. —
-YTA~20. tekn. Tekn. tidskr. 1893, A. A. nr 27, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content