publicerad: 1898
AFVERKA a3v~vær2ka (a`fverka Weste), v. -ade. vbalsbst. -AN (mindre br., A. G. Nathorst i NF 14: 886 (1890)). -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE. —
jfr VERKA.
I. [jfr holl. afwerken, t. abwirken] eg.: fullständigt l. vederbörligen bearbeta; särsk. om handlingen att af ett visst råämne tillverka l. därur framställa en vara o. d. (i sht i större myckenhet). — jfr AFBRUKA.
1) tekn. till (i sht fabriksmässigt) framställande af en vara o. d. förbruka l. använda (en viss myckenhet l. ett visst slag af råämne); förarbeta, bearbeta, tillgodogöra.
a) med afs. på brännvinsbränning. Fischerström 3: 236 (1781). De förflutne åren (hafva) 300 tusen tunnor spannemål vid regale brännerierne blifvit afverkade. Ruuth i Ad. prot. 1786, s. 182. Då man vet, huru mycken säd kan afverkas med en viss pannrymd. Hambré i LBÄ 29—31: 199 (1799). Afverka spanmål till bränvin. SAOB (1870); jfr Weste (1807). (Om man vill) afverka sina betor tillsammans med potatis, .. kan (man) begagna sig af ett vanligt potatisbränneri. C. G. Zetterlund i Tekn. tidn. 1871, s. 219. jfr: Hvarje dag inmäskades och afverkades tvenne jäsningskar om 2,200 kannor .. mäsk till hög-fin sprit. Dens. Därs. — jfr 2 a samt AFVERKNING I 1 a.
b) (mindre br.) med afs. på järntillverkning. Afverka .. tackjern till stångjern. SAOB (1870). — jfr 2 b.
c) i annan anv.; ofta med saksubj. Fabriken (för trädestillation) .. afverkade affallet från en .. bobinfabrik. Tekn. tidskr. 1893, A. A. nr 11, s. 2. Under 1893 afverkades för hvitbetssockertillverkning 318952 ton råa betor. SD (L) 1894, nr 116. s. 1. Grötöns (guano-)fabrik afvärkade 36,500 hl. sill. GHT 1895, nr 232 A, s. 3. — om redskap, maskin o. d.: (på viss tid) vederbörligen l. fullständigt bearbeta l. behandla (en viss myckenhet af det ämne, för hvars bearbetande osv. redskapet osv. är afsedt); jfr 2. Penney's S(ädessorterare) .. Afverkar 18 hl. pr dag. Juhlin-Dannfelt 395 (1886). — jfr AFVERKNING I 1 b.
2) [jfr holl. in 22 uuren 3400 stuks kaarsen afwerken] tillverka l. framställa (viss myckenhet af en vara o. d.). — särsk.
a) om brännvin. Han a(fverka)r 1000 kannor om dagen. Dalin (1850). jfr: Att construera distillationspannor. som på den kortaste tid skulle kunna afverka största myckenhet brännvin. Berzelius Kemi 3: 203 (1818). — jfr 1 a samt AFVERKNING I 2.
b) om järn. (Åren) 1841—43 afverkade (järnbruket i Moss) 2675 sk(e)pp(un)d tackjern, öfver 524 sk(e)pp(un)d gjutgods samt 14 till 1500 smidt och valsadt jern. Palmblad Bih. 145 (1847). — jfr 1 b.
II. [möjl. utveckladt ur I under anslutning till AF i bet. II 3 samt, hvad beträffar II 1, till ÅVERKA (jfr anm. till 1 b); se ock under 1] för (i sht affärsmässigt) tillgodogörande l. bearbetning bortskaffa (ngt) från den plats, där (det) af naturen befinner sig. — jfr VERKA samt AFBRUKA.
1) [jfr ä. d. afvirke træ, ved; jfr äfv. nor. avverke, åverke, arbete med skogshygge, åverka, hugga o. bereda timmer (Aasen) samt ä. d. den i skovene aavirkede trælast] i sht skogsv. om handlingen att fälla växande träd o. d. till virke, timmer o. d.; jfr AFVERKNING II 1.
a) om träd o. d.: fälla (o. bortföra). Popelarterne .. kunna .. med ens afverkas då de nått sin mognad. Ström 162 (1846). Afverkningen kan .. vara total .., då alla träd afverkas. Cnattingius 6 (1873, 1894). Rödvedsträdet (är) utsatt för en ytterligt skoningslös afverkan. A. G. Nathorst i NF 14: 886 (1890). jfr: Träden afskäras vid en viss höjd från marken .., hvarefter de från närheten af skäret uppväxande skotten afverkas med vissa års mellanrum. Cnattingius 132 (1873, 1894). — Afverka timmer. Cnattingius 170 (1873, 1894). Virket afverkas under den årstid, då stammen är minst rik på växtsafter. Salomon Handb. 44 (1890). jfr: Två jätte-flaggstänger äro .. afverkade å Eksjö stadsskogar. SDS 1896, nr 96, s. 3.
b) i uttr. afverka skog, ur skog uttaga l. i skog fälla de träd, som (lämpligen) kunna tillgodogöras till virke osv.; ofta nära anslutande sig till c (jfr anm. till AFRÖJA 2 a) l. a. G. Segerdahl i Jernk. ann. 1851, s. 407. Skogen afverkas .. mångenstädes .. på ett allt annat än förståndigt sätt. A. Segerstedt i VLS 133 (1887). Fordom funnos i .. (norra Bleking) stora skogar. Nu äro de till en stor del afverkade. Läseb. f. folksk. 169 (1892). — jfr ÖFVER-AFVERKA.
Anm. till b. Den af Dalin (1850) gifna förklaringen A(fverka) skog. göra skogsåverkan beror sannol. på misstag.
c) om trädbevuxet område: på (ett område) fälla (o. därifrån bortföra) de träd o. d., som (lämpligen) kunna tillgodogöras till virke osv. Landshöfdingarne .. (skola) upprätta .. förslag öfver hvad deraf (dvs. af allmänningarna), med skogens bestånd och återväxt. anses kunna afverkas. Rabenius Kam. § 213 (1825, 1832); jfr a. Hygge kallas .. en afverkad .. trakt i en skog. Cnattingius 55 (1874, 1894); jfr b. De (dvs. skogsområdena äro) mångenstädes .. för hårdt afverkade. C. Bovallius i Nord. tidskr. 1892, s. 137. — jfr KAL-AFVERKA.
2) [sannol. utveckladt ur 1] tekn. om ngt annat, som gm arbete (i sht i större skala) tillgodogöres: för användande l. bearbetning bortskaffa l. uttaga (ngt) från (dess) i naturen gifna plats. Vid detta stenbrott afverkas svart granit. Afverka mossa o. d.(:) reap. Björkman (1889). — jfr AFVERKNING II 2.
III. [jfr holl. de van de huiden afgewerkte haaren] gm bearbetning med verkjärn l. annat verktyg minska (ett föremål) l. borttaga (en del af ett föremål).
a) med verkjärn borttaga den inre ytan af (en hof osv.). Skall skon ligga jemnt .., så måste man afverka hofven. Dermed förstås en operation, hvarigenom så mycket borttages af bärranden, sulan, hörnstöden och strålen, att hofven blifver vågrät och ej hindrar skon, att tillbörligen appliceras. Billing Hipp. 251 (1836). Hos alla våra husdjur (böra) klöfvar och hofvar afverkas tidtals. Sjöstedt Husdj. 2: 145 (1862). C. G. Wrangel Handb. 878 (1886).
b) med verkjärn borttaga (en del af hofven osv.). Af strålen (på hofven) afverkas endast så mycket horn som är löst. Hofling 11 (1870).
2) (föga br.) i annan anv. Tobak .. i fat med afverkade eller förtunnade stäfver. SFS 1861, nr 15, s. 14.
Spoiler title
Spoiler content