SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AGAP aga4p, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af gr. ἀγάπη, eg.: broderlig kärlek, kärleksbevis; jfr fr. o. eng. agape]
(mindre br.) kärleksmåltid. Agaperna (blefvo), tillfölje af dervid uppkomma oordningar, skilda från nattvarden. Cornelius Lärob. 12 (1860, 1878). Agaper .. kallades .. i den äldsta kristna kyrkan brukliga gemensamma aftonmåltider. NF 1: 246 (1875). Anm. I sg. begagnas äfv. den direkt från gr. lånade formen agape.
Spoiler title