AMFITEATER am3fi~tea2ter, äfv. 03~020 l. 10040 l. 01- (amphithea´ter Weste, ammfiteátr Dalin (1850)), r. l. m.; best. -n; pl. -trar ((†) -trer SP 1779, s. 235, Weste (1807)).
Etymologi
[jfr d. amfitheater, t. amphitheater, eng. amphitheatre, fr. amphithéâtre, af lat. amphitheatrum, gr. ἀμφιϑέατρον, af ἀμφί (se under AMFIBIE) o. ϑέατρον, skådebana, teater]
1) halfoval l. halfcirkelformig l. rund byggnad l. plats med en skådebana delvis l. helt omgifven af trappstegsvis ordnade åskådarplatser. Taket på the husen som kringom rännarbanen ähro blifwer alt med trappor opbygt ofwan på såsom een Amfiteater tär bårgar folcket kunna sitia vppå att see. Ant. saml. 295 (1654). Nordberg 1: 148 (1740). Brunius Metr. 343 (1854). Ignatius .. undergick martyrdöden år 107 .. på Roms amphitheater, der han sönderslets af lejon. Agardh Teol. skr. 2: 103 (1856). Rydberg Rom. d. 272 (1882). jfr: För att bespara .. kostnader för anläggningen af uppstigande bänkar, begagnade man af naturen sjelf danade amphitheatrar. Palmblad Fornk. 2: 354 (1845). — bildl. om lokalitet l. sceneri, som påminner om en amfiteaters form. Zetterstén 1: 108 (1779). Se, ofvan dalen en amphiteater / Af blommande terasser höjer sig! Nyberg 1: 95 (1831).
2) viss, med stigande bänk- l. stolrader försedd (vanl. midt för scenen belägen) del af teatersalong(en); äfven i fråga om cirkus o. d. GT 1788, nr 26, s. 2 (på en tjurfäktningsteater). Amphiteater, en öfver parterren eller högre upphöjd plats inom skådespelshus, ungefärligen i niveau med teatern. Pfeiffer (1837). Salens golf (i G. III:s operahus) upptogs af den stora hoflogen, af amfitheater (3 bänkar) (osv.). Dahlgren Theatr. 63 (1866). Salongen (i Nya teatern i Sthm) .. innehåller parkett med balkonger och trenne rader med hvardera sin amfiteater. Ill. Sv. 1: 80 (1882). — om åskådarna på amfiteatern. Amfiteaterns blickar blefvo buttra, / och raden började att halfhögt muttra. Fröding N. dikt. 113 (1894).
Ssgr: AMFITEATER-BILJETT30010~, äfv. 03010~ l. 10030~ l. 01030~02. —
-PLATS~2.
