SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AMMA am3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, AMNING; jfr AMMA, f.
Etymologi
[jfr mht. ammen, d. amme; se för öfr. AMMA, f.]
1) motsv. AMMA, f. 1: gifva di åt (ett barn), med egen mjölk nära (spädt eget l. annans barn). Quinnan (dvs. Moses moder) toogh barnet (dvs. Mose), och ammadhe thet. 2 Mos. 2: 9 (Bib. 1541). The som amma Barn, skola .. här aff (dvs. af lavendelvin) dricka. I. Erici 1: 283 (c. 1640). Öfver året kan intet barn behöfva ammas. Hartman 60 (1828). Läkare .. predikade då som nu, att mödrarna borde sjelfva amma sina barn. Palmblad Fornk. 1: 107 (1843). Mången fattig qvinna ammar främmande barn jemte sitt eget. Cederschiöld Ordl. (c. 1847). — särsk. (mest i högre stil):
a) (mindre br.) om bröst o. d. Den som ett ammande bröst räckt Dido, i stoft var förvandlad. Adlerbeth Æn. 101 (1804, 1811). Son! hvart riktas din dolk? — I mitt bröst? — Men detta dig ammat. Tranér Anakr. 165 (1833).
b) (mindre br.) om djur: dägga. Ett vildsto sina spenar / Med ammande försorg åt späda läppen länar. Wallin Vitt. 2: 287 (1805). Låta räfungar a(mma)s af en hund. Hahnsson (1884).
c) i bild. Et foster, födt af våld, blef sen af lättja ammat. Nordenflycht Frunt. försv. 17 (1761; om mannens förtryck mot kvinnan). Du ammar sorgens barn och vill, att det skall dö. Tegnér 2: 87 (1808).
2) (i högre stil) motsv. AMMA, f. 3; bildl.: fostra l. nära l. gifva tillväxt åt (ngn l. ngt), i sht under ett tidigt utvecklingsskede. Amma .. educare; fovere. Lindfors (1815). — Det logiska obj. är
a) person. Utl. på Dan. 173 (1592). J. G. Oxenstierna 1: 198 (1770, 1805). Moderns tårar, och din faders minne: / låt dem amma dig till redlig man! Tegnér 1: 398 (1802). (Flickans) namn var Theodora. Ammad blef hon / .. Till ljusets arf af christliga föräldrar. Stagnelius 1: 496 (1821). Han växte utan tvång / Och ammades af saga och af sång. Strandberg 3: 454 (1856). Vi äro alla uppfödda, nästan ammade med Franzéns milda sånger. Sturzen-Becker 1: 63 (1861). Östergren N. dikt. 106 (1879). — (mindre br.) På skilda håll, i samma tänkesätt, / Vi ammades. Wallin Vitt. 2: 68 (1821) [jfr fr. nourrir un enfant dans l'amour de la vertu].
b) konkret föremål. Fjällets is, / Af vintern ammad. Runeberg 5: 189 (1863). — särsk. om växtvärldens alster. Tegnér 1: 265 (1804). Hur det unga, friska gräs sig gläder, / Ammadt ömt af källans klara bölja. Geijer I. 3: 255 (1813). Vårens stigande sol skall amma en blomma på grafven. Tegnér 2: 438 (1814). På ängen framom skogen / Står en björk af sekler ammad. Runeberg 1: 227 (1841). Hela parken är konstvattnad, och en vattenränna går förbi och ammar hvarje träd. Kræmer Span. 25 (1860). — i bild. Du, som ammar blomman af vårt land (dvs. dess uppväxande ungdom). Tegnér 2: 299 (c. 1815; till en skollärare); jfr a.
c) ngt abstrakt. Tessin Bref 2: 170 (1754). Här vill naturen se det enkla, allvarsamma, / här vill i torftigt bo hon stora sinnen amma. Tegnér 2: 111 (1811). I himlen är han (dvs. kärleken) ammad vorden / och längtar till sitt hem igen. Dens. 1: 36 (1825). — i bild, närmande sig b. Vid Nilen och Ganges ammades fordom en blomstrande bildning. Wikner Lifsfr. 1: 238 (1868). Ammad af humanismen och under lyckliga yttre förhållanden slår dikten (i Polen under sextonde årh.) .. hastigt ut sina blommor. J. A. Lundell i NF 12: 1518 (1888).
Särskilda förbindelser:
AMMA IN10 4: gm att åtaga sig amtjänst å barnhus skaffa in (barn) dit. Hon själf kunde få amma in gossen, som det heter. Hon skulle anmäla sig (på barnhuset) som amma och under åtta månader amma två barn, .. sitt eget och .. ett främmande. Geijerstam Fattigt folk 1: 209 (1884).
AMMA UPP (OPP)10 4. jfr UPP-AMMA.
1) till 1: med di uppföda. Wilt tu at iagh gåår och kallar til tigh ena Hebreeska quinno som diya giffuer, at hon ammar tigh barnet vp? 2 Mos. 2: 7 (Bib. 1541; öfv. 1893: amma upp barnet). Kolmodin Qv.-sp. 1: 166 (1732). Lind (1738, 1749).
2) (i sht i högre stil) till 2: uppföda, uppdraga, uppfostra.
a) (numera mindre br.) till 2 a. Jag har så ammat up honom de åhren .. han varit i min tienst, at jag väl tror, det han med tiden lärer bli en beskiedlig Karl. Modée Smulgr. 21 (1739). Nycastel-farten är en skola at amma up sjömän för Engelska flottan. Widegren (1788). Af denna luft och styrka närde / De forna Göther ammats op. G. F. Gyllenborg Vitt. 1: 231 (1795). En ung och modig tropp, / Väl rustad, öfvad väl, i vapen ammad opp. J. G. Oxenstierna 5: 22 (c. 1817). Han sjelf, som ammats upp i statens tjenst, / Nu den beherskar. Oscar II Skr. 2: 27 (1861, 1887).
b) till 2 b. Amma opp .. (Om plant.) Cultiver. Nordforss (1805). Blomstren, dem hon (dvs. Flora) ammat opp. J. G. Oxenstierna 1: 22 (1805). Än ingen ros slog ut sin knopp, / Som ej af törnet ammats opp. Björck Dikter 169 (1863). — i bild, närmande sig a. Han (dvs. botanisten Wahlenberg) .. / .. gladdes åt hvart frö, som blomma bar, / Hvar söderns främling, ammad opp i norden. Böttiger 2: 191 (1851).
c) till 2 c: bringa till utveckling l. förkofran. Atterbom Minnen 655 (1821). All gudomlig rätt, som snillet alstrat / Och häfden ammat upp igenom sekler. B. E. Malmström 6: 241 (1842). Han, säger jag, har sjelfsvåld ammat upp, / Och hela statens undergång beredt. Hagberg Shaksp. 1: 178 (1847). I Sverige .. (hafva åtsk.) affärer ammats upp .. med hänsyn till mellanrikslagens tillvaro. GHT 1896, nr 303 A, s. 3. jfr: (Fasan) ammar upp mordlustens afskyvärda drift till hans egentliga handlingskraft. Hwasser V. skr. 2: 339 (1851).
Ssgr, se anm. 2:o efter ssgrna till AMMA, f.
Spoiler title
Spoiler content