SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANDEVÄRLD an3de~væ2rd, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) [jfr t. geisterwelt] andar(na)s värld, tänkt i analogi med den sinnliga världen; sammanfattningen af alla andliga varelser. Nyss fick jag här en Vålnad fatt / Ur Swedenborgska Andeverlden. Kellgren 2: 152 (1792). Förnuftet (har) aldrig kunnat jäfva troligheten af en andeverld. Leopold 5: 29 (1801). Att Svedenborg haft ett mångårigt, träget umgänge med ande-verldens invånare. JungStilling Andelära 103 (1812). Låta andeverlden uppträda inom sorgespelet. C. A. Hagberg i SKN 1841, s. 122 b. Skriften .. jakar .. mensklighetens gemenskap både med en himmelsk andeverld och med en fallen. Thomander Pred. 1: 338 (1849). En god och en ond andeverld. Kahl Tegnér 185 (1851, 1868). Wirsén N. dikt. 62 (1880).
2) [jfr t. geisteswelt] andens värld; idéernas rike, den andliga verkligheten. Andeverld .. mentes; naturæ intelligentes. Lindfors (1815). Med en djupare blick i andeverlden, hade han (dvs. Correggio) ej med samma hängifna kärlek kunnat afbilda de glänsande företeelserna i den yttre. Rydqvist Resa 69 (1838). — (ngns) andes värld. Hela den kroppsliga verlden och i viss mån äfven vår egen andeverld. Borelius Metaf. 78 (1883).
Ssg: (1) ANDEVÄRLDS-SCEN301~2. Böttiger 5: 281 (1871).
Spoiler title