SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANDFÅDDHET an3dfod~he2t, äfv. 3~20, hvard. an3f-, r. l. f.; best. -en. egenskap(en) att vara andfådd. Collin Ordl. (1847). Andfåddhet vid gång i trappor. A. Levertin i Ill. hels. 505 (1889).
Spoiler title