ANNBJÖRK an3~bjœr2k, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[ssg hvars första led sannol. utgöres af, sammanhänger i hvarje fall med, AND, sbst.2; jfr ANNKOST]
(i bygdemålsfärgadt språk i vissa delar af landet) till slöjdvirke afsedd l. lämplig björk- (ved); slöjdbjörk. Björkstammar eller delar deraf, som lämpa sig till hvarjehanda landtmannaslöjd .., benämnas å en del orter Annbjörk. Cnattingius 18 (1894). Annbjörk (= segbjörk) som med fördel låter använda sig till hvarjehanda slöjd. Därs. 9.
