SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANSTRYKNING an3~stry2kniŋ (a`nstrykning Weste), r. l. f. (f. Lind (1749), SAOB (1870) m. fl.; m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. anstrygning, t. anstreichung samt d. anstrøg, t. anstrich]
vbalsbst. till ANSTRYKA. — särsk.
1) till ANSTRYKA 1.
a) till ANSTRYKA 1 a o. c. S. B. Ljungquist Præs. i VetA 1752, s. 56. Sedan bör det (som man vill förgylla) limdränkas ..; hvarefter man gör nio eller tio anstrykningar med Hvitt. Miniaturskolan 71 (1784). Med anstrykning (målning) förstår man en fast kropps öfverdragande med ett mer eller mindre flytande ämne (färg), som .. efter torkningen .. bildar ett mer eller mindre varaktigt öfverdrag. C. A. Ålander i AHB 131: 1 (1887). — konkret. Miniaturskolan 72 (1784). Målare .., hvilkas kolorit, oaktadt allt arbete, dock aldrig förlorar utseendet af en yttre, död anstrykning. Geijer I. 3: 418 (1817). Å en sådan dörr synas spår efter grön anstrykning. Brunius Sk. k. 451 (1850). Ett tunnt pannstenslager, liknande en anstrykning med tjock limfärg, kan i pannan uppstå. Frykholm Ångm. 115 (1881, 1890). — jfr BOTTEN-, FÄRG-, OLJEFÄRGS-ANSTRYKNING.
b) till ANSTRYKA 1 e: skiftning, schattering, färgnyans. Månen .. gifver åt alla andra föremål en egen besynnerlig anstrykning. C. F. Dahlgren S. arb. 3: 95 (1819). (Invånarnas) ljusare hy, hvilken hos Peonerna .. antagit en mörkare anstrykning. Gosselman Col. 2: 38 (1830). Färgen (på Vespertilio auritus är) .. inunder hvitaktig med rostgrå eller rostgulaktig anstrykning. Nilsson Fauna 1: 54 (1847). Aurivillius Sv. fågl. 30 (1894). — jfr FÄRG-ANSTRYKNING.
c) [jfr d. et anstrøg af grundighed, t. das ausländische hat immer einen gewissen vornehmen anstrich für uns] tycke, sken (af ngt); (visst) utseende, (viss) prägel; såväl om yttre, sinnliga, som om andliga förh.; stundom: bismak, obetydlig kvantitet (af ngt), aning (se d. o. 3), hårsmån, tillstymmelse; jfr ANSTRYKA 1 f. Wallin 2 Pred. 2: 205 (1829). I hofvets sällskapskrets fick allting en gladare anstrykning. Crusenstolpe Mor. 2: 139 (1840). Landet har städer och byar samt en anstrykning af europeisk kultur, så att till och med vägar finnas. Dahm Geogr. 109 (1863, 1882). De långa, mörka ögonhåren gåfvo honom en melankolisk anstrykning. Backman Lifvet på land. 1: 50 (1870). Blott en svag anstrykning af undertrykt smärta. Cederschiöld Riehl 1: 15 (1876). Hans enkelhet fick .. en viss anstrykning af stränghet. N. P. Ödman Minnen 2: 246 (1881). Ordet den hade för Svedberg .. icke mera någon anstrykning af nymodighet. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 398 (1891).
2) till ANSTRYKA 2: strykande (af ett föremål mot ytan l. kanten af ett annat). Envallsson Mus. lex. 130 (1802; om strykning med stråke). Utvexter i spenens mjölkgång kännes ofta utifrån vid hård anstrykning af spenen. Lundberg Husdj. 433 (1868).
Ssgr (till 1): ANSTRYKNINGS-BORSTE300~20. Gynther Förf. 2: 358 (1852). —
-FÄRG~2. En god anstrykningsfärg för jernplåt, för att skydda den för rost. AHB 83: 29 (1873). —
-MEDEL~20. I förhållande till alla anstrykningsmedel eller metallöfverdrag intager förzinkningen .. första rummet, hvad beträffar jernets konservering. Tekn. tidskr. 1875, s. 21. —
-OLJA~20. O. Lundberg i Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 84. —
-PENSEL~20. Gynther Förf. 6: 132 (1859). —
-ÄMNE~20. Blåleran blandad med kalk ger ett .. behagligt anstryknings-ämne. Ekon. annal. Sept. 1807, s. 50.
Spoiler title
Spoiler content