SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
ANTAGONISTISK an1tagωnis4tisk l. -go- l. -gå-, l. 01—, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. antagonistisch; se för öfr. föreg.]
(mindre br.) adj. till ANTAGONISM o. -IST. — särsk. till ANTAGONISM 1 a. Ofta äro flera muskler så anordnade, att de gemensamt bidraga till åstadkommandet af en och samma rörelse, och de heta då samverkande muskler; deremot benämner man de muskler antagonistiska, som åstadkomma mot hvarandras motsatta rörelser. Thorell Zool. 1: 214 (1860). Musklerna utgöras af i bestämda grupper och längdknippen antagonistiskt samlade trådar eller fibrer. Hemberg Gångarter 28 (1897).
Spoiler title
Spoiler content