SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTÄNDARE an3~tän2dare, om person m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
I. person som antänder.
1) motsv. ANTÄNDA 1. Dalin (1850). SAOB (1870). — särsk. motsv. 1 a α. Widegren (1788). Under strid .. (står) antändaren till höger om kammaren (på kanonen). Hazelius Förel. 401 (1839).
2) (mindre br.) motsv. ANTÄNDA 2. — särsk. (†) motsv. 2 b β. De af kejsaren landtförviste Böhmrarne Bubna och gamla Thurn, trettioårakrigets första antändare. Fryxell Ber. 7: 51 (1839).
II. apparat som verkar antändning. Dynamitknallhatt med en elektrisk antändare. SD 1900, nr 217, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content