[jfr t. apatisch, efter fr. apathique, af lat. apathicus, af gr. ἀπαϑικός]
adj. till föreg.
1) (mindre br.) motsv. APATI 1:okänslig, känslolös. Likaså apathisk förhåller han (dvs. den vise enl. stoikernas uppfattning) sig emot affecter, passioner och inre smärtor. Palmblad Fornk. 1: 358(1844).
2) motsv. APATI 2:försoffad, håglös, liknöjd, indolent. Tråkets och ledsnadens apathiska sömn. Wadman Saml. 2: 25(1835). Dessa underrättelser .. nästan oroade honom, så mycket som det var möjligt för hans apatiska natur. Hillman Sp. nov. 34(1896).
