publicerad: 1900
APATIT ap1ati4t, r. (l. m.); best. -en.
Etymologi
[jfr t. apatit, eng. o. fr. apatite. Namnet, som har afs. på mineralets skiftande former, i följd hvaraf mineralogerna länge misstogo sig om dess verkliga natur, är bildadt 1786 af tysken Werner utaf gr. ἀπάτη, bedrägeri, svek, med den i mineralnamn vanl. ändelsen -it]
miner. ett i vackra olikfärgade prismer kristalliserande mineral sammansatt af neutralt kalciumfosfat o. fluorkalcium l. klorkalcium. Retzius Min. 124 (1795). A. Sjögren Min. 193 (1865). Apatit består nästan uteslutande af fosforsyra och kalk. Holmström Geol. 43 (1877). Apatit finnes tillsammans med järnmalmer vid Gellivare, Grängesberg m. fl. st. Svenonius Stenriket 114 (1888). Apatiten .. har en mycket stor teknisk betydelse, dels såsom råämne för beredning af artificiella gödningsämnen (superfosfat), dels inom metallurgien. T. Nordström i NF 19: 289 (1895). — jfr JÄRN-APATIT.
Ssgr: APATIT-ANLEDNING103~020. Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 7, 13 (1895). —
-BLOCK~2. Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 31 (1895). —
-FÖRANDE~200, adj. Den apatitförande gabbron. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 6: 448 (1883). Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 32 (1895). —
-FÖREKOMST~002 l. ~200. Om de norska apatitförekomsterna. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 6: 447 (1883; titel). Rätt till bearbetande af apatitförekomster. SFS 1893, Bih., nr 41, s. 12. —
-KLUMP~2. Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 10 (1895). —
-KOMMITTÉ~002. kommitté (1889—92) för undersökningar rörande apatitfyndigheter i Gellivare. —
-KORN~2. Glimmern (vid Ödegården i Norge) .. är liksom späckad med apatitkorn. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 6: 486 (1883). —
-RIK~2. —
-STOCK~2. De enormt mäktiga apatitstockarne vid Kragerö. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 7: 189 (1884).
Spoiler title
Spoiler content