SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
APOPLEXI ap1opläksi4 l. ap1å-, äfv. ap1ω-, äfv. -plek-, l. 01—, r. (f. Dalin (1850)); best. -en, äfv. -n; pl. -er. Anm. I ä. tid användes ofta den lat. formen, t. ex. Någon deel af Kroppen sägs wara borttagen, thet är rörd af apoplexia. Spegel Gl. 323 (1712).
Etymologi
[jfr t. o. fr. apoplexie, eng. apoplexy, af lat. apoplexia, af gr. ἀποπληξία, slag, till ἀποπλήσσειν (se föreg.)]
slag, slagfluss, hjärnslag, slaganfall. En sereuse apoplexie. Rosenstein Husapot. 80 (1765). Personer med fallenhet för apoplexi. Wistrand Forens. 206 (1838). (Berzelii) svar, att dödsorsaken (dvs. orsaken till kronprinsen Karl Augusts död) var en tydligen ådagalagd apoplexi. Trolle-Wachtmeister 1: 250 (c. 1860). Slaganfall, Blodslag, Hjernblödning, Apoplexi, beror på utträde af blod från brustna blodkärl i hjernans väfnad. Uhrström Hemläk. 600 (1880, 1886).
Spoiler title
Spoiler content