SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
ARGALI ar4gali, äfv. 302 (árr- - Dalin), m.||ig. l. r.; best. -n; pl. -er l. = (Dalin (1850)) l. -s (Iser Folksl. hist. 1: 139 (1807)). Anm. 1:o I st. f. pl. af detta ord användes gärna pl. af ssgn ARGALI-FÅR. 2:o Hedin Gm Asien 1: 340 (1898) m. fl. ställen använder ordet i dess kirgisiska form arkhari. jfr Kruhs Thomé 2: 96 (1882).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. argali, af mongoliskt l. tungusiskt ursprung]
zool. (individ af) den i mellersta o. norra Asiens bergstrakter lefvande vilda fårarten Ovis ammon (Ovis argali, Caprovis argali), argalifår. Siberiens Argali, som af Buffon anses för fårslägtets primitiva stam. S. Ödmann Intr. i VetA 1784, s. 20. Nilsson Fauna 1: 529 (1820, 1847). Argalins .. kött är mycket välsmakande. Rebau Naturh. 1: 313 (1879).
Ssgr: ARGALI-BAGGE300~20. Holmgren Skand. däggdj. 405 (1887).
-FÅR~2. = ARGALI. Thorell Zool. 2: 113 (1861). J. G. Théel i NF 5: 551 (1882).
-HJORD~2. —
-JAKT~2. —
-KÖTT~2. Rebau Naturh. 1: 313 (1879).
-LAMM~2.
Spoiler title
Spoiler content