publicerad: 1901
ARIOSO ar1iå4so, äfv. -så l. -sω, äfv. -ω4s-, stundom 1032 (- -ó- Dalin), adv. l. sbst. n.; ss. sbst. best. -t; pl. -n, äfv. =. Anm. Ej sällan användes den it. pl. ariosi. Korta ariosi förekomma ofta (i Glucks opera Orfeus). Wegelius Mus. hist. 271 (1892).
Etymologi
tonk.
1) adv., användt ss. föredragsbeteckning. Arioso .. (dvs.) sjungande, härmande en enkel sång, med ton i föredraget. Drake Gollmick Terminol. 21 (1842). Bengtsson Pianoskola 1: 13 (1883).
2) sbst.: (vanl. inuti l. i slutet af ett recitativ anbragt, stundom i oratorium l. opera själfständigt stående) i sträng takt föredragen enkel melodisk (kort) sats, till karaktären likartad med arian. Envallsson Mus. lex. (1802). Bauck Mus. reallex. (1871). Det der ariosot af Porpora. Bring Sand Consuelo 3: 197 (1894).
Ssg: ARIOSO-FORM1030~2.
Spoiler title
Spoiler content