SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARKITEKTUR ar1kitäktɯ4r l. ar1ɟi-, äfv. -tek- (architectu´r Weste, àrrkitäktúr Almqvist; jfr Manderström Rimlex. 231 (1779), där ordet är upptaget bland ord som rimma med djur), r. l. f. (f. Sahlstedt, Weste, Dalin (1850), Lundell; m. C. A. Ehrensvärd (1782) hos Warburg Ehrensv. 65, 77); best. -en, hvard. äfv. -n (jfr Stagnelius 2: 732 (c. 1815)); pl. (föga br.) -er.
Ordformer
(-tektyr Gosselman Sjöm. 1: 34 (1839). jfr Dalin Vitt. 6: 65 (c. 1753), där Architecturen rimmar med äventyren)
Etymologi
[jfr t. architectur, fr. o. eng. architecture, af lat. architectura, afl. af architectus (se ARKITEKT)]
1) byggnadskonst; i sht om denna ss. skön konst; jfr ARKITEKTONIK 1. De fem uti Architecturen öflige ordines (dvs. ordningar). Grundell Artill. 67 (1705). Architecture, byggiarekonst. Swedberg Schibb. 250 (1716). Efter alla reglor i Architecturen. Nordberg 1: 148 (1740). Under Leonis X regering blefvo målarekonsten, bildhuggeriet och architecturen bragte till deras höjd. Höpken 1: 179 (1753). Ännu (under J. III) handhades .. Arkitekturen af utlänningar. Nordin i SAH 4: 127 (1806). Estlander Konsth. 338 (1867; se under ARKITEKTONIK 2). Tempelman, (Konst-) akademiens förste lärare i arkitektur. Nyblom i 3 SAH 5: 179 (1890). — särsk.
a) i fråga om möbler. Den s. k. mindre arkitekturens alster, det vill säga möbelindustrien. T. Thorén i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1899, s. 29. — jfr MÖBEL-, SMÅ-ARKITEKTUR.
b) i fråga om trädgårdsanläggning o. d. jfr: Lenôtre .. fullkomnade konsten att sätta trädgårdsanläggningar såsom ett slags arkitektur i sammanhang med monumentala palatsbyggnader. NF 9: 1084 (1885). — jfr TRÄDGÅRDS-ARKITEKTUR.
2) byggnadssätt; byggnadsstil; äfv.: konstnärlighet l. stil i fråga om byggnadssätt; (konstnärlig) form på byggnad; jfr ARKITEKTONIK 2. At dhet nyie Ridderhusett, för begången feell uthi Architecturen, skulle .. förandras. RARP V. 2: 344 (1655). Hvad slags arkitektur är det på ditt hus? Almqvist (1842). Husen (i Köpenhamn) äro .., ehuru ej af någon utmärkt arkitektur, i allmänhet vackra. Snellman Tyskl. 5 (1842). Ett herresäte, rymligt och ansenligt, men utan allt anspråk på architektur. Palmblad Nov. 4: 1 (1851). Byggnader, gårdar och gångar utan någon särdeles framstående arkitektur. Wachtmeister Indien 1: 21 (1894). jfr PALATS-, PRIVAT-, PROFAN-, STEN-, UTSTÄLLNINGSARKITEKTUR m. fl. — särsk.
a) mer l. mindre konkret; i sht om den konstnärliga gestaltningen l. formen af en byggnad o. d. l. om alster af byggnadskonst med hänsyn till dess stil l. konstnärliga gestaltning. Dentels .. et stycke af Joniska architecturen. Serenius (1734). Uti arabeskerne i Pompeja och Herculanum är göthiska arkitekturen målad. C. A. Ehrensvärd 14 (1782). Den klassiska arkitekturen indelar man förnämligast efter kolonnordningarna. Wrangel Konststil. 7 (1897); jfr 1. Svällande draperier och en rik målad arkitektur omgifva personerna (på dessa målningar). Laurin Konsth. 291 (1900). jfr: I hela sitt öfre lopp .. erbjuder (Donau) natursköna scenerier med tysk medeltidsarkitektur och slottsromantik. A. Jensen i GHT 1895, nr 227 B, s. 1. — i utvidgad anv., i fråga om naturföremål; särsk. geol. E. Erdmann i NF 5: 1061 (1882; se under ARKITEKTONISK c). Dynindividerna .. bilda .. alltid samma arkitektur, hvilken .. återkommer med otrolig regelbundenhet. Hedin Gm Asien 2: 117 (1898).
b) i bild. Rydelius Förn. 31 (1718, 1737). Hvad hans (dvs. Almqvists) snille byggt med djerfva tankar, / med konstrikt bildverk, fria fantasier, / hans skaldskaps dristiga arkitektur. Sturzen-Becker S. arb. 6: 210 (1868).
Ssgr: ARKITEKTUR-BILD1003~2. jfr -MÅLERI. J. Rosén i NF 1: 1066 (1876).
-DETALJ~02. J. Rosén i NF 2: 1417 (1878).
-FORM~2. C. R. Nyblom i NF 4: 1473 (1881).
-FÖRFATTARE~0200. Vitruvius, den romerske arkitekturförfattaren. G. Upmark i NF 8: 166 (1884).
-MOTIV~02. C. R. Nyblom i NF 5: 134 (1881). Venetianska arkitekturmotiv. E. A. Jacobsson i Stockholm 2: 50 (1897).
-MÅLARE~200. Arkitektur-Målare kallas de som isynnerhet målat (dvs. i målning framställt) byggnader, palatser, gator, stundom qvarlefvor af kyrkor m. m. Boye (1833). Nyblom i 3 SAH 13: 241 (1898).
-MÅLERI~002. Arkitektur-måleri, den art af målarekonsten, som till hufvudföremål för framställningen väljer byggnadskonstens alster, hälst det yttre (exteriören) eller det inre (interiören) af en byggnad, men äfven hela byggnadsgrupper och stadsdelar. J. Rosén i NF (1876).
-MÅLNING~20.
1) abstr. = -MÅLERI. G. Dalin (1871).
-PLANSCH~2. C. Eichhorn i NF 3: 1104 (1879).
-PRINCIPSKOLA~0020. (förr) vid Konstakademien. jfr -SKOLA. DA 1824, nr 218, s. 2.
-RITNING~20. Architectur-ritningar, hvartill vanligen räknas grundteckning, facade och profil af en byggning. Funke Anv. att teckna 26 (1813). särsk.
1) abstr. Kindblad (1867).
2) konkret. Kindblad (1867). Samlingen af gravyrer, handteckningar och arkitekturritningar (i Nationalmuseum). Ill. Sv. 1: 89 (1875, 1882).
-SKOLA~20. DA 1824, nr 218, s. 2. (År 1799) delades arkitekturskolan (vid Konstakademien) i två afdelningar, en lägre eller principskolan, och en högre. Looström Konstak. 363 (1887).
-TAFLA~20. Boye 284 (1833). Staffagefiguren i arkitekturtaflan. Wieselgren Bild. 209 (1882, 1889).
-UTSTÄLLNING~020. Tekn. tidskr. 1901, A. A. s. 75.
-VERK~2. De Grekiska arkitekturverkens bestämmelse fordrade en måttlig storlek. Bagge Wendt 96 (1835). E. A. Jacobsson i Stockholm 2: 115 (1897; om en kyrka).
Spoiler title
Spoiler content